​Nya säkerhetsrutiner krävs då motvärnsrånen i butik ökar

Även om brotten i butikerna förra året är tämligen oförändrade jämfört med tidigare år så förändras karaktären på dem. När det gäller rån så var det färre kassarån och fler så kallade motvärnsrån, där rånarna är ute efter varor istället. Och detta leder tyvärr till fler skador och större skaderisk på personalen.

Enligt BRÅs statistik anmäldes 48 827 stölder och snatterier 2014, ungefär lika många anmäldes året innan.

Tittar man på antalet butiksrån så uppgick de till 772 anmälningar. En blygsam minskning totalt sett med 6 procent, men med ökning av rån utan skjutvapen med ett par procent, och en minskning av väpnade rån med 21 procent.

Vad beror den förändringen på när det gäller rån och varför är det så stor skillnad mellan antalet anmälda stölder respektive rån?

Kassarånen minskar

– Vi ser en ökning av motvärnsrån i takt med att att det finns färre kontanter i butikerna och därmed är man oftare ute efter varor istället för att råna kassan. Dessutom handlar det om fler stölder som går snett och utvecklas till motvärnsrån, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Sett till antalet sker flest rån mot livsmedelshandeln där drygt fyra av tio butiksrån inträffar. Av dem är omkring hälften motvärnsrån men det skulle kunna vara betydligt fler enligt Per Geijer:

– Om situationen varit hotfull där gärningsmannen hotat om våld eller tillgripit våld så gäller det att stå på sig när man gör sin anmälan om att det är ett rån man vill rapportera och inte en stöld. Och det gäller hur obetydligt värde varan än har. Det finns ju en anledning till att straffskalan är högre för rån än för stöld.

Lata åklagare

En förklaring till det låga antalet rån jämfört med stölder är åklagarna som inte riktigt vill ta tag i frågan, enligt Per Geijer:

– De verkar tycka att det är jobbigt att leda i bevis och det är enklare att lägga ner en stöldanmälan än ett rån beroende på skillnad i straffskalan.

En annan förklaring till den stora skillnaden mellan antalet anmälningar av rån respektive stölder är att stölderna ofta handlar om låga belopp utan ingripande av personal. De flesta butiksstölder räknas därför som snatteri.

Stort mörkertal

Samtidigt är mörkertalet stort när det gäller stöld och snatteri. Antalet anmälda butiksstölder påverkas av butikers kontroller och policy för att anmäla brott. De flesta stölder och snatterier upptäcks inte, vilket gör det svårt att utifrån statistiken avgöra butikstöldernas omfattning. Brottsförebyggande rådets specialstudier av butikernas svinn visar att bara mellan fem och tio procent av det totala antalet butiksstölder upptäcks och anmäls till polisen.

Utbilda personalen

Tillbaka till rån igen. Rån mot varor leder, enligt Per Geijer, oftare till skada på personal och kunder, än när rånbytet är kontanter. Som i fallet ovan där stölder övergår i rån när tjuven gör motstånd vid konfrontation. Därför är det viktigt att se över sina säkerhetsrutiner.

Undvik konfrontation

– Konfrontation är alltid riskfyllt så det gäller att göra en bedömning från fall till fall. Oftast bör man välja att inte konfrontera fysiskt men att tilltala en misstänkt tjuv bör man kunna göra utan risk. Se alltid till riskbilden och var beredd på att omvärdera situationen och agera utifrån det. Viktigt är att butiken har en tydlig säkerhetsrutin som alla i personalen känner till, därför kan det vara på sin plats att utbilda personalen i säkerhetsfrågor med jämna mellanrum, säger Per Geijer.

Text: Marie Halldestam

Fakta | Brott i butik

• Under 2013 var personuppklaringsprocenten för butiksstöld och snatteri 18 procent, för butiksrån 42 procent. (Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats under ett år i procent av antalet anmälda brott under samma år.)