Rättviksmodellen för tillsyn borde spridas i hela landet

I somras riktade Riksrevisionsverket skarp kritik mot det rådande systemet för livsmedelskontroll. På Svensk Handel instämmer man i kritiken och förordar Rättviks modell för tillsyn och kontroll som bygger på fakturering för utförda tjänster.

– Tillsynen fungerar inte bra idag i kommunerna där företagen debiteras för tillsyn tre år framåt men ofta inte får ett besök förrän år tre. Det drabbar både företagen och konsumenterna. Vi vill ha en enklare och enhetligare tillsyn, tillståndshantering och regeltillämpning i kommunerna. De kommunpolitiker som väljer att inte förenkla för företagen säger nej till nya företag, jobb och skatteintäkter i kommunen, säger Martina Elfgren Lilja som är näringsrättschef på Svensk Handel.

Saknas enhetlighet

Hon pekar på att det bland Sveriges 290 kommuner inte finns någon enhetlighet i kommunerna. Utan att här varierar avgifterna, handläggningstiderna och även de rättsliga regeltolkningarna.

– Detta påverkar naturligtvis företagen och skapar en osäkerhet som får genomslag i deras vilja att etablera sig på orter och att växa och anställa.

Hon konstaterar att Riksrevisionens kritik mot dagens tillsynssystem måste tas på allvar.

Enligt Riksrevisionen har det funnits problem i den offentliga livsmedelskontrollen under lång tid. Bland annat pekar Riksrevisionen på Livsmedelsverkets rapportering av brister i kontrollen under många år.

Inte alltid riskbaserad

Många kommuner klarar inte sitt uppdrag och kontrollen är inte alltid riskbaserad. Det varierar också hur kontrollen fungerar på olika håll i landet.

Kommunernas resurser för livsmedelskontroll är begränsade, samtidigt som möjligheten till samverkan med andra kommuner utnyttjas i liten utsträckning, framgår av Riksrevisionens rapport.

Samtidigt får också Livsmedelsverket kritik av Riksrevisionen för att de inte gjort någonting åt de brister de konstaterat; varken utrett vad som ligger bakom bristerna eller ingripit för att rätta till problemen. Riksrevisionen konstaterar att inte heller regeringen har agerat för att komma till rätta med problemen.

Större statligt ansvar

Riksrevisionen vill att staten tar ett större ansvar för att så fort som möjligt se till att livsmedelskontrollen är effektiv och fungerar i hela Sverige. Och det vill även Svensk Handel.

– Vi jobbar på tre fronter för att det ska bli bättre. Vi för samtal med SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att få fram en enhetlig tillämpning av regler, tillsyn och kontroll. Sedan uppvaktar vi berörda politiker på riksplanet och myndigheter i samma syfte och framförallt sprider vi goda exempel på alternativ och där är Rättviksmodellen ett sådant, säger Martina Elfgren Lilja.

Rättviksmodellen

Tillväxt och Tillsyn kallas Rättvik kommuns modell för en samsyn som har lett till en rad fördelar för kommunens arbete med företagen. En stor del handlar om en rättvis modell för tillsyn och beräkning av tillsynsavgifterna som de själva utarbetat och infört i kommunen.

Det är näringslivschefen Markus Svensson och Martin Clarstedt som är miljö- och byggchef i Rättviks kommun som utarbetat modellen

– Vi ser ingen mening med att gå direkt på sanktionsavgifter när någon gör fel. Ofta förstår inte ens företagaren att han gjort fel när det finns så många regler för dem att följa. Vi vill hellre ha en dialog med företagen och hjälpa dem förstå vad som gäller. Då har vi skapat grunden för en sund tillväxt, säger Markus Svensson.

Sprids vidare

Och nu sprids modellen vidare till andra kommuner. Både Gotland och Åre kommun har visat intresse.

– Vi är starkt intresserade av den här modellen för den underlättar för företagen i förhållande till kommunen. Vi har tagit fram en avsiktsförklaring och nu handlar det om att den nya kommunorganisation ska sätta sig efter valet så kan vi gå vidare, säger Jan Andersson som är näringslivschef i Åre

Han berättar att de utför tillsyn på traditionellt vis idag och tar en avgift oavsett om det kommer ut en inspektör eller inte.

– Här i Åre finns många företag inom besöksnäringen och vi behöver komma tillrätta med det här förlegade sättet att arbeta på.

Avgiftsbaserad

Konkret handlar Rättviksmodellen om ett annat sätt att beräkna både avgifter och antal besök som bygger på fakturering för utförd tillsyn.

– Vi har en fast årlig avgift som bygger på våra fasta kostnader i förhållande till antalet livsmedelsanläggningar. Sen har vi en rörlig avgift som vi debiterar för utförd kontroll och den bygger helt på de rörliga lönekostnaderna förknippade med den kontrollen. Detta debiteras efter att en faktisk kontroll utförts, säger Markus Svensson.

Kombinationsmodell

 Tillsynen ska enligt lag vara avgiftsbaserad, inte skattefinansierad, vilket innebär att man betalar för en motprestation. Detta är kärnan i det hela.

Rättviksmodellen är tydlig och utgår från faktiskt utförda kontroller. Häri ligger skillnaden för företagaren. Företagare i Rättviks kommun behöver inte betala för timmar som aldrig blivit utförda. Specat på fakturan står allt, klart och tydligt.

– Men alla behöver inte lika många kontroller, det beror på hur erfarna de är också.

Därför är Rättviksmodellen en kombination av riskklassificering och erfarenhetsklassificering. Riskfaktorer räknas ut enligt tidigare modell, i förhållande till vad restaurangen eller handlaren hanterar livsmedel på för sätt.

Text: Marie Halldestam