​Så löser Stockholmshandlarna avfallsfrågan

I Stockholms innerstad liksom i många andra större städer, är hyrorna skyhöga. Därför är såväl butiksytan som lagerutrymmen mycket små. Som handlare måste man trolla med knäna för att ta hand sitt avfall på bästa sätt. Livsviktigt förmedlar här några tips från handlare i storstan.

Avfall är ett nödvändigt ont som varje handlare är tvungen att hantera. Ute på landsorten finns gott om plats att ställa sina kärl till dess hämtning och tömning sker.

Men i storstaden finns dåligt med utrymmen för soporna. Desto större utrymme finns det för kritiska grannar som klagar på dålig lukt. Med andra ord är sophantering i stadsmiljö en stor fråga som löses på lite olika sätt.

Dyrt att tömma ofta

Att tömma ofta kostar pengar så att komprimera plast och well kan man tjäna in mycket på. Men då ska dessa maskiner få plats någonstans också.

Sven-Erik Lindström på ICA Nära Humlegården i Stockholm har sökt fiffiga lösningar i åratal och var tidigt ute med en minibalpress för plast.

– Den är fantastisk och går på ett konstant kompressortryck som verkligen pressar ihop plasten och gör att balen som sen kommer ut väger cirka 200 kilo, säger han.

Därför behöver Sven-Erik bara ha hämtning en gång i månaden på plast och då går den tillsammans med pappret som hämtas en gång i veckan. Vanliga sopor töms varje dag utom på helgerna.

Miniplastpressen tar knappt någon plats - den går upp till tak med sina 2,5 meter i höjd och är en och en halv meter bred och en halv meter djup. Bredvid den vanliga pressen för well ser den pytteliten ut.

Kompressorn på frysen

– En bra sak är att man inte behöver ha kompressorn på samma ställe så den har vi satt ovanför frysskåpet.

Det viktiga för Sven-Erik är att få bort soporna så fort som möjligt. Annars börjar det lukta och grannar och kunder klagar. Då blir situationen snabbt ohållbar.

– Vi vill inte ha hit Miljö- och hälsa för en sån sak. Det är viktigt att ha en plan men man kan alltid bli bättre på att sortera hur trångt man än har det.

Han säger också att om avgiften skulle ändras från vikt till volym så skulle de göra helt annorlunda.

– Då skulle vi till exempel förbjuda personalen att kasta kvitton. Allt papper blir värt pengar i en sån situation och då vill man ha så mycket som möjligt i papperspressen.

Pressar på lastkajen

På Ica Nära Gärdet har de också extremt trångt i butiken såväl som på lagret. De har också två pressar för well respektive plast men dessa är i fullstorlek.

– De fick inte plats härinne så vi har löst det så att vi ställt båda balpressarna ute på lastkajen, berättar Andreas Thomsson som är anställd i butiken

Hittills har pressarna fått vara ifred för vandaler vilket kan bero på att Gärdet är ett relativt lugnt område i Stockholm. Plasten och pappret töms på begäran.

I övrigt har butiken fyra kärl för vanliga sopor som töms varje dag och 2 för organiskt avfall som töms tre dagar i veckan.

Hägnade in P-rutor

Ute i Hammarby Sjöstad har Thomas Widlund sin nybyggda butik som numera är en Supermarket. Tidigare hade han en liten Nära-butik och då hade nöden ingen lag.

– Jag blev tvungen att skapa mig mer yta för soporna genom att hyra två parkeringsplatser utanför butiken och sen boxa in dem med plank till ett slags uterum, säger han.

Avfall ingen sexig fråga

– Avfallshantering är ingen sexig fråga men den är superviktigt och kostar oss handlare tusentals kronor per år så det är bara att tänka till lite, skaffa hjälp och sen göra det bästa man kan, säger Thomas Widlund.

Han tror på tydliga rutiner så personalen kan hänga med utan att göra fel men också på att sortera så gott det går och komprimera för färre tömningar/hämtningar. Ju mindre butik du har desto svårare är det.

– Numera - i och med Livsmedelshandlarnas nya avfallsavtal som jag tecknat - kan jag till och med tjäna pengar på mitt avfall. Det är faktiskt så att jag har nästan dubbelt så mycket sopor och hämtningar som förut men ligger på runt samma kostnader.

Alla borde testa testa det nya avtalet, både små och stora handlare. Den externa konsulten vi fick hjälp av har varit helt avgörande för mig.

Text: Marie Halldestam.