Spelande på arbetstid – ingen ovanlighet

I Sverige är det 2 %, alltså nära 200 000 av hela befolkningen som lider av spelberoende. Detta är någonting som skadar både spelaren och dess omgivning och som idag är sjukdomsklassificerat.

Kunskapen kring problemets innebörd och omfattning är idag större än någonsin, men samtidigt så ökar ständigt tillgången till spel och de tar sig även nya former. En stor del av spelandet sker ute på svenska arbetsplatser, men trots detta är det en fråga som många arbetsgivare har allt för lite insikt i.

Spelproblematik kan ge stora konsekvenser både på arbetsplatsen och privat då man lätt tappar både kontroll och omdöme. På arbetet kan det exempelvis röra sig om att personen arbetar mycket övertid för att kunna finansiera sitt spelande, eller att man istället har en ökad frånvaro. Det kan även handla om stölder, att man lånar pengar från kollegor, tar ut förskott på lönen eller minskad produktivitet. Signalerna på att medarbetaren mår dåligt är många, men misstas ofta för annan problematik, såsom utbrändhet, ångest och depression.

Mycket spelande sker på arbetstid och som arbetsgivare är det viktigt att öka på sina kunskaper kring hur man lär sig känna igen spelproblematik, att veta vad man gör om en medarbetare behöver behandling och att man har en spelpolicy som stöd för sitt agerande.

I likhet med alkohol- och drogmissbruk, skapar spelproblem både skam- och skuldkänslor och även här reagerar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som när man till exempel dricker alkohol – man får en kick och mår bra för stunden. Man spelar för att uppnå nya kickar och för att kunna betala av skulder, vilket ofta snabbt går överstyr.

- Det finns hjälp för den som sitter fast i en spelproblematik och som arbetsgivare har man alltid möjlighet att ge stöd genom utredning och rehabilitering. Sedan en kort tid tillbaka är spelberoende upptaget av DCM5, vilket är ett vedertaget diagnostiseringsverktyg för psykosociala sjukdomar; bland annat substansberoende och nu även spelberoeden. Med andra ord är spelberoende sjukdomsklassificerat och därmed faller medarbetaren under LAS (lagen om anställningsskydd) och kan/ får inte sägas upp på grund av sitt spelande om beroende fastställs, säger Sarah Linderoth, VD Ljung & Sjöberg.

Om man känner oro för att man själv, en kollega eller närstående har problem med spel kan man kontakta sin chef eller specialiserad företagshälsovård för att få stöd och råd kring hur man kan gå vidare med denna.

Text & bild: Josefine Flavet