Varför tacksamhet borde vara årets julklapp

I årets julhandel förväntas detaljhandeln omsätta 66 miljarder kronor. Allt för att göra våra barn lyckliga, eller? Nu kommer forskningen som kan hjälpa oss att stanna upp i julruschen för att tänka efter vilka värderingar vi förmedlar till den yngre generationen. Värderingar som kan ha större och mer utbredda konsekvenser än vi tidigare förstått.

Enligt många års forskning finns nu en gedigen lista på vad en materialistisk livshållning förutspår för oss i vuxen ålder; livsotillfredsställelse, låg självkänsla, mindre omtanke för andra människor, mindre känsla av samhörighet med andra, mindre autonomi, kompetens och känsla av mening med livet, mer depression, avundsjuka, mindre tillfredsställelse med familjeliv samt lägre nivåer av njutning.

Hur är det innan vi hinner bli vuxna då? Barn och ungdomar med ett materialistiskt förhållningssätt är mindre motiverade och får sämre resultat i skolan. De löper större risk för psykopatologi, ångest och lågt välmående. De är mindre sannolika att känna familjesammanhållning och är mindre benägna att knyta an till och hjälpa andra människor.

Ungefär nu skulle det kunna vara läge att rycka på axlarna, sucka och hävda att det är så vårt samhälle fungerar och även om vi förstår det så kan vi inte göra något åt det. Fel.

I studier av Jeffrey J Froh vid Hofstra University i U.S.A med kollegor, har man valt att titta närmare på, inte bara hur materialism påverkar ungdomar negativt, utan också på tacksamhet som ett alternativt och mer gynnsamt förhållningssätt. Tacksamhet är en av de stora grundpelarna inom positiv psykologi och definieras som en känsla av glädje och positiv respons till något man fått eller har. Tacksamhet kan man alltså känna till en god gärning eller gåva man fått, men också till saker, personer och stunder man har och upplever i sitt liv. Att tacksamhet är starkt kopplat till lycka hos individer är numera väl underbyggt inom positiv psykologi och också anledningen till att man valde att titta närmare på dess inverkan på ungdomar.

Det man fann i studien, som gjordes på 1035 amerikanska ungdomar, var att de ungdomar som var tacksamma hade högre betyg, var mer socialt integrerade, hade högre livstillfredsställelse, var mindre avundsjuka och mindre deprimerade än deras mer materialistiska kamrater. I en annan studie, gjord av samma forskare, har man dessutom visat att tacksamma barn är mer motiverade att hjälpa andra.

Så om du kände en hopplöshet kring att göra något åt den materialistiska karusell vi sätter våra barn i lagom till jul varje år, här kommer något att vara tacksam över. Det är nämligen så att tacksamhet är något vi alla kan öva upp. Precis på samma sätt som barnen kan lära sig läsa, simma eller borsta tänderna om kvällarna, kan vi lära dem göra tacksamheten till en naturlig del av deras liv.

Ett exempel på hur vi kan göra detta är Tacksamhetsdagboken, en evidensbaserad lyckointervention som definitivt kickstartar tacksamheten hos de flesta. Tacksamhetsdagboken går ut på att varje kväll skriva upp tre saker man upplevt under dagen som man känner tacksamhet gentemot. En övning som trots sin enkelhet gör sitt jobb; vänder vårt fokus från det vi desperat tror att vi behöver till det som redan finns där och berikar våra liv.

Så om det är långvarig lycka och välmående du önskar dina kids där hemma, så är chansen liten, om vi ska tro på forskningen, att något av dem finns förpackade i glansigt inslagspapper.

Froh, J. J., Bono, G., & Emmons, R. A. (2010). Being grateful is beyond good manners: Gratitude and motivation to contribute to society among early adolescents. Motivation & Emotion, 34, 144-157

Froh, J. J., Emmons, R. A., Card, N. A., Bono, G., & *Wilson, J. (2011). Gratitude and the reduced costs of materialism in adolescents. Journal of Happiness Studies, 12, 289-302 

http://www.apa.org/news/press/releases/2012/08/health-benefits.aspx

http://www.huffingtonpost.com/2012/08/11/gratitude-teens-happier_n_1749118.html