Vem vågar ta ansvar för välmåendet? Lyckoaktivist först i Sverige med att erbjuda mätverktyget Happiness at Work Survey

Psykologiskt välmående på arbetsplatsen är seriöst

Forskningen visar gång på gång på fördelarna med välmående medarbetare. Här är några, av många, exempel: 

Psykiskt välmående medarbetare är mer produktiva

Forskningen visar gång på gång att välmående medarbetare är mer engagerade, mer motiverade, ger bättre kundservice, är bättre ledare m.m. Många studier visar att skillnaden i produktivitet mellan de med lågt och de med högt välmående kan vara så högt som 30%. Även om vi skulle använda en mer försiktig procentsats som t.ex. 1%, hur stor ekonomisk skillnad skulle det innebära för ert företag?

Psykiskt välmående medarbetare har bättre hälsa

Välmående och fysisk hälsa är tätt sammankopplade. I Storbritannien ser man siffror på att ca. 40% av all frånvaro på arbetet beror direkt på problem med mental hälsa.  Forskning visar att välmående medarbetare tar mindre sjukdagar, och blir de sjuka tillfrisknar de snabbare. Sammantaget dyker de upp på jobbet i högre utsträckning, är mer närvarande när de är där och har mer energi i livet. 

Psykiskt välmående medarbetare är mer lojala mot sin arbetsplats

Studier visar att välmående medarbetare lämnar mer sällan sin arbetsplats. Tänker man på det kan det framstå som en självklarhet, varför lämna en arbetsplats där du trivs, utvecklas och känner arbetsglädje? I Storbritannien räknar man att varje person som lämnar sin arbetsplats kostar ca. 40% av årslönen i direkta kostnader som nyrekrytering men också indirekta kostnader som att anställa någon temporärt och/eller ökade arbetsuppgifter för den kvarstående personalen.

Om vi vet vilka effekter vi får av välmående personal, varför är det så få som arbetar aktivt med det?

Det här är en nöt som är svår att knäcka. Gång på gång visar forskningen att psykologiskt välmående arbetsplatser presterar bättre, och kausaliteten är två gånger större av påverkan välmående--->resultat än påverkan resultat---->välmående. Ändå har vi få svenska företag som vågar satsa på att öka sina anställdas psykologiska välmående. Sedan Lyckoaktivist grundades 2009 har vi varit ute och hållt hundratals inspirationsföreläsningar. Mängder av företag anlitar oss för att väcka frågan om välmående hos sin personal, men alltför ofta stannar det vid just inspiration. Vi vet att välmående är enkelt att förstå, men kräver mer jobb för att faktiskt påverka. Att skapa förändringar kräver tid och engagemang, och dessutom behöver vi arbeta med de interventioner som forskningen visat sig fungera. Kan det vara så att svenska företag är rädda för vad en mätning av välmåendet faktiskt skulle kunna visa? Tänk om resultatet är lågt? Hur framstår vi då? 

Lyckaktivist erbjuder evidensbaserat mätverktyg tillsammans interventioner!

Lyckoaktivist har i dagarna utbildats av Nic Marks från New Economics Foundation (nef) i det evidensbaserade mätverktyget "Happiness at Work" och kan nu stolt erbjuda svenska företag att skapa mätbara resultat för ökat välmående bland sina medarbetare. Kort sammanfattat innebär en process att man gör en för- och eftermätning av sina anställdas välmående och däremellan sätter in olika interventioner baserat på resultatet av den första mätningen. 

Våga anta utmaningen!

Vi på Lyckoaktivist skulle vilja hävda att de arbetsplatser som faktiskt vågar göra en grundlig och evidensbaserad mätning av sina medarbetares psykologiska välmående visar att de är en organisation i framkant. De signalerar till sina medarbetare, genom att erbjuda förändringar och processer som ämnar till att öka välmåendet, att de är en arbetsplats som värnar om sin personal och bidrar till samhället på ett sätt som sträcker sig utanför de tjänster/produkter de erbjuder. Människor vill må bra och bidra till sitt samhälle, forskningen visar redan nu att företag som erbjuder detta både blir utnämnda till världens bästa arbetsplatser OCH toppar aktiemarknaden. Vågar ni?