Pressmeddelande -
Daniel Lindkvist: Inför funkiskunskap i grundskolan
Att införa en ordentlig funkiskunskap på schemat i grundskolan skulle bidra till ett öppnare samhälle, ökad tillgänglighet och en bättre samhällsekonomi, enligt Lystra personlig assistans marknadschef Daniel Lindkvist som undrar om vi ens har råd att avstå?
Handen på hjärtat, vem av oss har någon gång inte haft fördomar gentemot en person med en funktionsvariation? Sett en person med en CP-skada och tänkt ”stackarn, där sitter hen som en grönsak”? Jag har själv varit där, tills jag lärde känna personer med en CP-skada och insåg att de var precis som vem som helst, bortsett från de fysiska utmaningarna. Jag lärde mig vad en CP-skada innebär och jag fick en helt ny syn på människor med den typen av funktionsvariation.
Och funktionsvariation, vad är nu det för nytt påfund? Förr i världen hette det invalid – ogiltig. Vi har haft handikappad, funktionsnedsatt och funktionshindrad. Gemensamt för alla är att epiteten belyser en defekt, ”nedsättning”, ”hinder” osv. De är till sin natur exkluderande och jag tror att ordvalet spelar roll för hur samhället i stort ser på människor. Vi har idag en stor okunskap kring detta och utifrån dessa skapas och frodas lätt fördomar.
Att bli exkluderad är idag det förmodligen största problemet för en person med en funktionsvariation i dagens samhälle. Man räknas inte med, inte på riktigt. Inte i skolan, definitivt inte i arbetslivet. Vi har en ”arbetslinje” i Sverige, alla ska ha rätt till ett jobb och det ska löna sig att jobba. Men den här gruppen människor räknas inte dit, det tas emellanåt för givet att de varken vill eller kan delta fullt ut i arbetslivet. Varför är det så? Som jag nämnde i inledningen så känner jag människor med en CP-skada som är betydligt mer intelligenta än jag själv, varför skulle de inte klara av ett kvalificerat arbete? Det gör de i många fall, om de får chansen. Men de chanserna är ytterst sällsynta.
Jag vill påstå att vi bland människor med funktionsvariationer har ett av de större resursslöserierna i dagens samhälle. Vi har kapabel, duglig och skicklig arbetskraft, människor som kan och vill bidra till samhällsutveckling genom arbete och till samhällsekonomin genom skatteintäkter. Jag vill också påstå att den huvudsakliga anledningen till att de i hög utsträckning exkluderas från arbetsmarknaden beror på okunskap hos arbetsgivaren och den okunskapen tar sig uttryck i rädsla. Kanske inte så mycket rädsla för personen i sig men för att ”göra fel”. Man är rädd att bete sig fel, uttrycka sig fel eller behandla personen fel, när det i själva verket handlar om att behandla personen som vem som helst. En bra sak med okunskap är att vi har ett ganska etablerat sätt att behandla den på – utbildning. Jag vill se funkiskunskap som ett ämne i grundskolan. Låt eleverna lära sig om vad en funktionsvariation kan vara, hur den kan ta sig uttryck. Låt dem träffa och lyssna till föreläsare, det finns ett flertal duktiga personer med en egen funktionsvariation som kan ge barn och ungdomar en helt annan bild. Med ökad kunskap ökar förståelsen och vi kommer att ha ett samhälle som blir mer inkluderande. Vi ger samhället möjlighet att gynnas av vad en idag utestängd grupp kan komma in och bidra med och vi ger framförallt möjlighet för människor att mötas som människa och som individ, eftersom personen mitt emot tidigt lärt sig att se människan bakom funktionsvariationen.
Jag menar att en ordentlig funkiskunskap i grundskolan skulle bidra till ett öppnare samhälle, ökad tillgänglighet och en bättre samhällsekonomi. Har vi ens råd att avstå?
Ämnen
- Företagande
Regioner
- Dalarna
Lystra personlig assistans föddes ur tanken att någon måste stå upp för reformen som den var tänkt från början. Utan excesser. Utan orimliga vinstuttag. Utan räntesnurror. Utan fusk. Lystra personlig assistans vill värna om LSS-reformen. Vi tror på att man som privat assistansanordnare kan bedriva bra personlig assistans helt i enlighet med de lagar och förordningar som ska styra sådan verksamhet. Vi tror inte på nödvändigheten av lagändringar, nya utredningar och kostnadsdämpande åtgärder som alltmer inkräktar på den assistansberättigades ofta redan utsatta integritet. Vi tror på LSS – som det var tänkt från början.
Lystra personlig assistans har en för branschen unik ägarstruktur där statliga medel utgör en garant för hållbar utveckling av assistansverksamhet. Företaget ägs av två bolag med 50 % vardera.
Norrholding har mellan åren 1995 och 2008 ägt och drivit assistansbolag genom det egna varumärket Personal Care och mellan 2008-2010 varit delägare i Frösunda assistans. Mot bakgrund av detta så har bolaget en av branschens längsta erfarenheter av denna verksamhet. Lagstiftningen har under åren utnyttjats på ett sätt som lagstiftaren inte alls tänkt sig vid lagens tillkomst. Bolaget har därför beslutat att tillsammans med staten som delägare och med Lystras team återupprätta den ursprungliga andemeningen med lagen.
Partnerinvest Norr har som uppgift att investera ägarkapital i företag i Västerbotten och Norrbotten. Målet är att tillsammans med entreprenörer skapa starka tillväxtföretag i regionen. Valet att gå in som delägare i ett assistansbolag gjordes efter bedömningen att när en entreprenör från Kiruna med stor erfarenhet från branschen vill skapa ett rikstäckande assistansbolag med fokus på att driva det i linje med vad lagstiftarna tänkt sig så har han stor möjlighet att lyckas med det.
