Allmännyttan – inte alltid till för alla

De allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige ska erbjuda bostäder åt alla, men forskning visar att bolagen tolkar ökade krav på affärsmässighet på olika sätt. Konsekvensen blir att utsatta grupper stängs ute från bostadsmarknaden i en del kommuner.

Den svenska allmännyttan växte fram under 1940-talet med målet att skapa bostäder åt alla, men under de senaste decennierna har allmännyttan genomgått stora förändringar. År 2011 trädde en ny lag om de allmännyttiga bolagen i kraft som innebär att bostadsföretagen måste drivas enligt affärsmässiga principer.

I sin avhandling undersöker Martin Grander vad lagändringen har fått för konsekvenser. Bidrar allmännyttan till jämlikhet på bostadsmarknaden eller skapar den en mer ojämlik bostadssituation?

– Jag skulle säga att svaret är både och. En del bolag hittar sätt att bidra till en mer jämlik bostadssituation, medan andra bolag tolkar den förändrade lagstiftningen på ett sätt som bidrar till att stora grupper ställs utanför bostadsmarknaden, säger Martin Grander, doktorand i urbana studier vid Malmö universitet.

Skiljde sig mellan kommuner

Studien inleddes med en enkätundersökning som alla kommunala bostadsföretag i Sverige har fått besvara. Det visade sig att hälften av bostadsföretagen hade fått ökade krav på vinst efter lagändringen medan den andra hälften inte hade några förändrade krav på avkastning.

– Det är två saker som gör att det ser så olika ut. Det handlar om politiska och ideologiska avvägningar, men också om olika tradition och kultur i kommunledningar och allmännyttiga företag.

Enkäten följdes upp med fördjupade fallstudier av elva kommunala bostadsbolag för att få en bättre förståelse för hur företagen såg på sina möjligheter att motverka ojämlikhet på bostadsmarknaden.

– Örebro är ett exempel på en kommun där man använder sig av de möjligheter som finns för att bidra till en mer jämlik bostadssituation, till exempel genom att bygga så billigt man kan.

Fokus på lönsamhet

Majoriteten av de elva bostadsbolagen gjorde en snäv tolkning av vad det innebär att vara affärsmässig. Ett exempel är Landskronahem i nordvästra Skåne som lyfts fram som ett exempel på ett bolag som har valt en marknadsorienterad väg.

– I Landskrona tolkar man lagen på ett sätt som innebär att allt man gör ska vara lönsamt. Man ser allmännyttan som ett verktyg för att locka till sig medelklassen genom att bygga för människor som har råd att lägga mycket pengar på sitt boende. Bolaget har också infört tuffa villkor och det gör att man har svårt att få en bostad i Landskrona om man till exempel har ekonomiskt bistånd.

Tydligare lagstiftning

Om kommunerna inte klarar av att erbjuda bostäder åt alla genom allmännyttan kan det bli nödvändigt med riktade satsningar, så kallad social housing, för utsatta grupper.

– Socialbostäder är ofta utformade på ett sätt som innebär ökad stigmatisering av socialt utsatta grupper. Jag tror inte att det är bra för samhällsutvecklingen, säger Martin Grander.

Studien pekar på att allmännyttan trots ökade krav på affärsmässighet fortfarande kan motverka en ojämlik bostadssituation.

– Jag tror att det måste till en uppstramning från statligt håll kring vad man vill med allmännyttan. Hade det funnits en lagstiftning som tydligt säger att allmännyttan måste erbjuda bostäder åt alla kundgrupper hade det inte gått att skruva åt inkomstkraven så hårt på vissa håll. 

Kontakt: 

Martin Grander, martin.grander@mau.se, 070 965 53 47

Fakta: Fördjupade fallstudier

De fördjupade fallstudierna gäller de kommunala bostadsbolagen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Landskrona, Västerås, Botkyrka, Berg, Kramfors, Södertälje och Norrköping.