Hemkänsla viktigast vid köp av bostadsrätt

Att köpa bostadsrätt beskrivs ofta som en av livets viktigaste affärer då köpet får stor påverkan på privatekonomin. Men ny forskning visar att känslan av ett hem spelar störst roll vid ett köp. Ofta är det de små detaljerna som avgör, något som väcker frågor om hur vi planerar våra städer.

— Man har sin privata ekonomi att ta hänsyn till, men det viktigaste är ändå att det ska vara ett hem. Det är ingen investering, utan framför allt ett hem man är ute efter, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist, forskare i företagsekonomi vid Malmö universitet som lägger fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

I avhandlingen Mitt hem och min ekonomi – en studie av hur bostadsrättsägare kalkylerar har hon gjort 17 intervjuer med bostadsrättsköpare ur socioekonomiskt starka grupper i Malmö.

Platsen är väldigt viktig

Hon ringade in tre teman för samtalen – platsen, lägenheten och pengarna. Intervjupersonerna hade ofta en väldigt bestämd uppfattning om var de kunde tänka sig att bo. När de hade valt område började de intressera sig för lägenhetens utformning. Pengar spelade stor roll i hela processen och det sociala nätverket var viktigt.

— Många tog hjälp av människor i ens närhet för att kolla bostadsrättsföreningens ekonomi. Man kanske lät en kunnig kompis kolla på årsredovisningen eller bad någon ur ens egen bostadsrättsförening om hjälp, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Inte enbart en kalkyl med siffror

Fem faktorer visade sig vara särskilt viktiga när bostadsrättsköparna gjorde sin kalkyl kring bostad. Det rör pengapåsen, identifikationen, möjligheten att sälja vidare, bostadsrättsföreningens ekonomi och hemkänslan.

— Det är alltså inte bara en kalkyl med siffror. Känslor är också väldigt viktiga, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Intervjuerna har gett många berättelser ur bostadsrättsköparnas perspektiv och det som förvånade mest var att det ofta var små detaljer som var viktiga. Lars och Maria, som köpte bostadsrätt i Dockan i Västra hamnen, var ute efter ett hem som inte såg ut som alla andra i området. Till slut var det parkettgolvet som avgjorde.

Varje marknad måste studeras

”För mig var det viktigt att lägenheten inte såg ut som alla andra för har man besökt några lägenheter i Dockan så ser allt likadant ut,” säger bostadsköparen Lars som intervjuas i avhandlingen. ”Har man sett all parkett i området så är det skillnad med Junckers parkettgolv.”

— Det här väcker frågor kring hur man planerar städer. När man bygger nytt kanske man ska tänka mer på att man bygger bostäder till olika människor, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Nu hoppas hon se fler studier som beskriver det hon kallar för den kalkylativa praktiken kring bostadsrättköp. Modellen kan testas i olika delar av Malmö eller Stockholm och på fler grupper än enbart medelklass.

— Om man ska förstå bostadsmarknaden och hur människor gör när de köper bostadsrätt så måste man gå nära och studera varje marknadsplats för sig, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Birgitta Vitestam-Blomqvist lägger fram sin avhandling vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, den 26 januari. 

Kontakta Birgitta Vitestam-Blomqvist: birgitta.vitestam-blomqvist@mau.se 072 731 26 85