Nätmobbning i ett gränslöst arbetsliv

Fler chefer och män blir cybermobbade på jobbet. Den digitala kommunikationen har förändrat maktdynamiken. Varje digital plattform skapar ett särskilt rum för mobbning. Det framgår av Rebecka Cowen Forssells avhandling vid Malmö universitet.

Rebecka Cowen Forssell har studerat cybermobbning, eller nätmobbning, i arbetslivet. Genom digitala medier som e-post och SMS, eller sociala medier som exempelvis Facebook eller blogg sker mobbning inte bara i de fysiska arbetsrummen utan även digitalt.

Nätmobbning i arbetslivet är ett ganska outforskat ämne och ett relativt nytt fenomen. I sin forskning har Rebecka Cowen Forssell undersökt vad som karaktäriserar mobbning i arbetslivet när det sker i ett digitalt rum.

Forskning på tre teman

Avhandlingen bygger på en pilotstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Tre teman lyfts fram: maktdynamiker i den digitala kommunikationen, media-specifika uttrycksformer av mobbning och konceptuella förändringar av mobbningsbegreppet, vilket i sin tur påverkar hur mobbning studeras.

Digital kommunikation påverkar maktdynamiken

I enkätundersökningen med närmare 3 400 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65, uppgav 3,5 procent att de upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt en procent rubricerade sig som nätmobbade medan tio procent rapporterade en utsatthet för beteenden som kan kategoriseras som nätmobbning. Fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för arbetsrelaterad nätmobbning.

– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som föräldrar och elever i skolan, studenter och klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet.

Mobbningen uttrycks på olika sätt i olika plattformar

Cowen Forssells forskning visar att nätmobbning uttrycks på olika sätt i olika digitala kanaler. I studien fanns en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post och exempel på̊ särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning på Facebook och blogg. Publikens roll och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen påverkar hur mobbningen uttrycks.

– Publiken har en central roll i mobbning på Facebook. Inte bara i rollen av att bevittna eller legitimera handlingarna utan även som mottagare av budskapen. Mobbning på sociala medier kan ses som ett framträdande där mobbaren vill framställa sig på ett visst sätt inför en viss publik som inte nödvändligtvis behöver vara mobbningsoffret.

Cybermobbning sammanlänkad med traditionell mobbning

På frågan om cybermobbning i arbetslivet ska ses som ett nytt fenomen eller en förlängning av tradtionell mobbning, svarar Rebecka Cowen Forssell:

– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behövs hanteras av de inblandade.

Behövs dialog om ramar för digital kommunikation

Rebecka Cowen Forssells forskning pekar på behovet av policys som kan förebygga och minska de negativa effekterna av nätmobbning i arbetslivet. Med den digitala kommunikationen uppstår gråzoner som vem användarna representerar när de kommunicerar med kollegor på Facebook.

– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.

Kontakt:
Rebecka Cowen Forssell
040-6657536
rebecka.forssell@mau.se