​Piteå – staden mot strömmen!

Redan för tre år sedan gick SVT ut med nyheten att allt fler kommuner anställer sociala tjänstehundsteam. Det gäller såväl äldreboenden, skola och annan omsorgsverksamhet och trenden har fortsatt åt samma håll. Antalet djur i människans tjänst ökar, liksom arbetsområdena. Och all forskning visar samma sak; djuren får oss människor att må bättre, vilket dessutom är samhällsekonomiskt fördelaktigt. Otaliga rapporter om barns ökade motivation och förbättrade studieresultat med skolhundar och om äldre med både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som fått bättre hälsa och livskvalitet efter träning tillsammans med utbildade hundteam.

Allt detta tycks ha gått socialnämnden i Piteå förbi. Där har man i dagarna fattat beslut om att förbjuda djur på äldreboenden! Nämndens ordförande Sven-Gösta Pettersson säger i en intervju i Aftonbladet att det är ”för mycket ansvar att ta in djur på boendena” och att det visserligen är ”tråkigt för de äldre” men att man måste ta hänsyn till exempelvis allergi, smitta och hundrädsla.

Borde inte de äldres hälsa och välbefinnande vara prioriterat?

• -Det är inte alls krångligt, säger Sara Karlberg VD för Svenska Terapihundskolan med lång och bred erfarenhet av djurassisterade aktiviteter. Socialstyrelsen har tagit fram en tydlig vägledning som är väldigt enkel att följa. Och när det gäller de risker som Pettersson nämner så har man ju redan idag hygienregler man ska följa på äldreboenden.

Det fungerar alldeles utmärkt i många andra kommuner och regioner, där man efter moget övervägande kommit fram till att fördelarna för brukarna överväger de eventuella nackdelarna för personalen. Därför är Piteå kommuns beslut märkligt och känns ogenomtänkt. När Manimalis ber Pettersson att förtydliga sina citat i artiklarna svarar kommunen (brevet saknar avsändare) ”Vi tycker oss inte ha tagit ett beslut om förbud på boende.” samt att man fått stöd i sitt beslut (?) av en smittskyddsläkare som i en tidningsartikel uttryckt att ”hundar och katter saknar förmågan att sköta basala hygienrutiner.” och därför dragit slutsatsen att ”Det är klart att man blir glad av en hund som viftar på svansen, men som smittskyddsläkare måste jag ändå säga att det är olämpligt att ha djur på en vårdavdelning.”.

Sven-Gösta Pettersson (S) säger vidare i artikeln att ”robotkatter kan vara ett alternativ” någon gång i framtiden. Hur de skulle kunna bidra i exempelvis minnesträning för dementa människor, eller fysisk träning för personer med olika neurologiska sjukdomar framgår inte.

• -Visst, det finns studier som visar att robotdjur fungerar bra, men det gäller i början av försöken. Efter ett tag inser deltagarna att det inte är riktiga djur och tappar intresset. Att försöka motivera äldre människor att till exempel stiga ur sängen, eller sköta sin hygien eller klä på sig med hjälp av en robotkatt är dömt att misslyckas. Det är däremot fullt möjligt med ett terapi- eller vårdhundsteam. Minnesträning, fysiska aktiviteter och annat är andra exempel där en robot inte kan ersätta en levande hund, säger Sara Karlberg med eftertryck.

Pilotstudier har visat positiva resultat med robotkatter hos patienter med svår demens i ett sent skede av sjukdomen, där patienter kan känna glädje och lugn med en robotkatt liggande intill sig i sängen.

• -Men att försöka aktivera en äldre människa med hjälp av ett robotdjur skulle kunna upplevas som kränkande behandling, om man vill hårdra det, säger Sara Karlberg. Folk blir ju inte dumma i huvudet bara för att minnet börjar svikta.

Läs mer om sällskapsdjurens positiva inverkan på människors hälsa och välbefinnande på www.manimalis.com och i Manimalisrapporten (finns att ladda ner på websidan).

Bromma i oktober 2019

Ulla Björnehammar

Ordförande, Manimalis