Ökad sysselsättning i Stockholm och Uppsala

Medan arbetsgivarna på flera andra håll i landet flaggar för bistrare tider rapporterar Stockholms- och Uppsalaregionen positiva jobbsignaler. Sysselsättningstrenden har ökat med sju procentenheter jämfört med förra kvartalet och är nu den nästa högsta i Sverige. Bland de undersökta branscherna lämnar både energisektorn och finans- och fastighetssektorn starka prognoser men det är byggbranschen som ökar mest jämfört med förra kvartalet. Hotell- och restaurangbranschen går däremot ner, sannolikt som en följd av en oro för förändringar avseende både restaurangmomsen och arbetsgivaravgiften för unga.

Sysselsättnings­trenden (se fotnot) för Stockholms och Uppsala län är +7 procent, en ökning med sju procentenheter jämfört med förra kvartalet och oförändrat jämfört med för ett år sedan. Sysselsättningstrenden för riket är +2 procent.

- Att efterfrågan på arbetskraft återigen ökar i Stockholms- och Uppsalaregionen är viktiga signaler, samtidigt som det kommer oroväckande låga jobbprognoser från både Västsverige och Skåne, liksom från hotell- och restaurangbranschen. Företagen måste nu få tydliga besked från regeringen, inte minst om arbetsgivaravgiften för unga, för att kunna fatta beslut om rekrytering och tillväxt, säger Lars Forseth, VD för ManpowerGroup Sverige.

Fortsatt stark efterfrågan i Norrland men Västsverige halkar efter

Arbetsgivarna i hälften av regionerna lämnar positiva jobbprognoser. Stockholms- och Uppsalaregionen ser alltså fram emot nästa jobbkvartal med försiktig optimism, men störst efterfrågan på arbetskraft rapporteras återigen från norra Sverige. Även östra Götaland går ett starkt jobbkvartal till mötes. Däremot ser det dystert ut för Västsverige som med -9 procent lämnar sin svagaste jobbrapport på sex år. Även Skåne och mellersta Sverige går en svag jobbsommar till mötes; Mellansverige har sjunkit ner till pessimistiska -8 procent.

Finans- och fastighetssektorn och energibranschen tror på fler jobb FFF F

Bland de undersökta branscherna lämnar sju av tio en positiv sysselsättningsprognos. Starkast prognos kommer från finans-, fastighets- och uppdragsverksamhetssektorn med sysselsättningstrenden +14 procent. Även energisektorn ser fram emot en positiv tremånadersperiod med ökningar både på kvartals- och årsbasis. Den största minskningen står hotell- och restaurangbranschen för: den rasar ner 17 procentenheter trots att sommarsäsongen står för dörren, men landar trots minskningen på försiktigt positiva +6 procent. Transportsektorn har fortsatta problem med arbetskraftsefterfrågan och rapporterar negativa -3 procent.

Lågt tempo globalt

Globalt rapporteras positiva jobbprognoser från 40 av 42 undersökta länder, men trots detta är det små rörelser och relativt låg aktivitet på arbetsmarknaderna runt om i världen. Sysselsättningen förväntas öka i 11 länder och minska i 22 jämfört med föregående kvartal. USA rapporterar en stark jobbprognos medan Brasilien backar ytterligare. I Europa är det Turkiet, som trots sin svagaste prognos hittills, har störst behov av arbetskraft medan Italien fortsätter att rapportera undersökningens lägsta jobbprognos globalt.

Fotnot: Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det tredje kvartalet 2015 förväntar sig sju procent av de svenska arbetsgivarna att öka antalet anställda, fem procent förväntar sig att minska arbetsstyrkan medan majoriteten (87 procent) förutser en oförändrad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då +2 procent och även när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden +2 procent.

Om Manpower Arbetsmarknadsbarometer
Manpower Arbetsmarknadsbarometer (Manpower Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 11 år och är den enda undersökning som mäter framtida sysselsättning globalt, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet, istället för att mäta vad som redan har hänt. Undersökningen baseras på intervjuer med nära 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 42 länder. I Sverige har 752 intervjuer genomförts. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 50 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i bland annat USA, Storbritannien och Kanada. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.

Unik: Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning.

Framtidsinriktad: Arbetsmarknadsbarometern är den enda undersökningen som mäter hur arbetsgivarna bedömer personalsituationen inför det kommande kvartalet. De flesta andra undersökningar mäter vad som hänt bakåt i tiden, så kallad retrospektiv analys.

Konsekvent: Under drygt 50 år har en och samma fråga ställts till arbetsgivarna i bland annat USA och Kanada.

Oberoende: Deltagarna i enkäten utgör ett representativt urval bland arbetsgivarna i respektive land och hämtas inte från Manpowers kundregister.

Pålitlig: Undersökningen baseras på intervjuer med nära 59 000 arbetsgivare från näringslivet och den offentliga sektorn i 42 länder. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner.