Möller Insights – ”Polisen inte längre ensamma om att spåra skurkar”

Möller Insights publiceras varje vecka och är ett sammandrag av intressanta och tänkvärda händelser i säkerhetsbranschen. Bakom dessa insights står Fredrik Möller som är vd på Intel Security i Norden och Baltikum och dessa nyheter är ett axplock ur hans twitterflöde @MollerFredrik.

Veckans sammandrag handlar om hur myndigheter spårar svenska medborgare

Polisen inte längre ensamma om att spåra skurkar
De flesta är idag medvetna om att teleoperatörer enligt lag ska spara trafikdata som rör deras kunder. När lagen presenterades så var den främsta anledningen att använda denna information i bevisföringen vid grova brott och för att förebygga terrorism. Vilka effekter detta har gett mot målet kan man ju endast spekulera i men en sak är säker – det är ett känsligt område som är väl diskuterat.

De mest framstående kritikerna till den här typen av register är oroade över hur informationen kan användas och av vilka aktörer. Det finns en oro att kraven för att efterfråga information som t.ex. trafikdata ska försvagas och att det ska bli allt för enkelt för myndigheter och andra offentliga institutioner att efterfråga så pass känslig information. Vissa kanske vill kalla dessa kritiker för foliehattar, men ett avslöjande som Dagens Nyheter gjorde i helgen visar på att de kan ha rätt.

Det var Skatteverket som hade efterfrågat upp till sex års loggade samtal för att hitta skattesmitare. Anledningen till att de bett om uppgifterna är för att se om personerna har varit i Sverige och på så viss se om de bör betala skatt.

Att få tag i skattesmitare tror jag att få motsätter sig mot, men det intressanta här är med vilka medel och vad som kan kännas rimligt. Att insamla historik för telefonsamtal som sträcker sig sex år bak i tiden kan uppfattas som något av en överdrift för att bevisa om någon befunnit sig i Sverige. Men det är inte bara hur mycket information som ombeds vid varje förfrågning, det har även blivit ett problem att antalet förfrågningar har skjutit i höjden. Tele2 meddelar själva att ansökningar om uppgifter av deras kunder har ökat från 1 500 i månaden till över 10 000. Även om Tele2 medger att Skatteverket bara står för ungefär 10 % av dessa förfrågningar och Polisen tillsammans med Säpo står för resterande delen så är det fortfarande bekymmersamt. Dessa efterfrågningar berör även skyddade telefonnummer och kraven sker utan ett domslut om att informationen ska delas med Skatteverket.

Svenska teleoperatörer har som regel inte delat information när lagen inte kräver det och så verkar fortfarande fallet vara. I artikeln i DN så refereras ett rättsfall mellan Skatteverket och Teliasonera där Teliasonera drogs inför rätta då de nekat Skatteverket uppgifter. Något annat oroväckande som framkommer i artikeln är att det inte verkar finnas någon form av statistik på hur ofta Skatteverket frågar efter uppgifter. Lars Osihn från Skatteverket menar att de inte frågar efter uppgifter så ofta som Tele2 själva påstår, men det verkar vara svårt att veta vad som egentligen gäller.

Oavsett hur ofta Skatteverket frågar efter uppgifter så är det fortfarande en oroväckande trend där myndigheter som ligger utanför polis eller domstol efterfrågar personliga uppgifter om teleoperatörers kunder. Det känns inte helt orimligt att fler myndigheter vars uppdrag skulle underlättas med att veta vart individer befunnit sig snart hoppar på tåget. Ser vi till andra länder där lagar om övervakningar har förändrats så har vi snabbt sett en snöbollseffekt där allt fler statliga myndigheter ser mening med att ta del av information om medborgare i eget syfte.

I dagsläget har vi skydd av svensk lag i dessa ärenden, men det kan oavsett vara hög tid att se över vilka myndigheter som har rätt till vilken information. Skatteverket har enligt DN redan hotat operatörer med vite vilket kanske bara är en början.

Fredrik Möller är vd på Intel Security i Norden och Baltikum. För mer nyheter, följ Fredrik på twitter:@MollerFredrik