Riksdagspolitiker diskuterar i dag kulturarvet och samhällsnyttan i baksätet av en Ford från 1928

Åtta riksdagspolitiker och en statssekreterare fördelade i tre Ford-baksäten i samband med Motorhistoriska Riksförbundets traditionella baksätesdebatter under Almedalsveckan. I dag diskuterar Penilla Gunther (KD), Per Lodenius (C) och Aron Emilsson (SD) det rullande kulturarvet och samhällsnyttan i baksätet av en A-Ford från 1928.

Under Almedalsveckan har Motorhistoriska Riksförbundet genom åren lyckats klämma in ett tjugotal riksdagspolitiker i baksätet. Anledningen är de årliga baksätesdebatterna.

– Det rör sig dock bara om tre i taget då det är lite trångt i de äldre bilarna, förklarar MHRFs ordförande Peter Edqvist som själv tar plats bakom ratten.

Motorhistoriska Riksförbundet deltar för åttonde året i rad i Almedalsveckan. Likaså riksdagspolitikerna varav ett flertal genom åren tagit plats i baksätet i en historisk bil. Så även i år. Från förarsätet leder MHRFs ordförande Peter Edqvist debatten.

Baksätesdebatterna pågår 4 till 6 juli mellan klockan 14.00-14.15 på plats H628, holmen i Visby hamn. Under dessa dagar ställs här både tvåhjuliga och fyrhjuliga historiska fordon ut. Och trehjuliga. En Messerschmitt Kabinenroller från 1956 finns på plats varje dag i sällskap av den desto större Volvo LV 60 tankbil av årsmodell 1931.

I dag välkomnas välkomnas Penilla Gunther (KD), Per Lodenius (C) och Aron Emilsson (SD) att diskutera det rullande kulturarvet och samhällsnyttan i baksätet av en A-Ford från 1928.

Peter Edqvist om dagens debatt:

– Det rullande kulturarvet genererar samhällsnytta på en mängd olika sätt. Vi skapar kulturturism både genom egna utflykter och resor och genom att allmänheten besöker våra evenemang. Enbart Power Big Meet i Västerås drar årligen turister från ett 30-tal olika länder som alla ska bo och äta. Ägare av historiska fordon spenderar stora pengar på olika slags renoveringstjänster. De köper in delar som ibland är tillverkade i Sverige, läser specialtidningar och böcker. Det finns ett flertal svenska tidnings- och bokförlag och sedan några år också TV-program.

Det finns många exempel på hur Motorhistoriska Riksförbundets klubbar utför samhällsinsatser,exempelvis genom att ta med funktionshindrade på utflykter eller genom att låta överskottet från evenemang gå till hjälporganisationer som Världens barn. Feelgood-värdet av historiska fordon ska naturligtvis inte underskattas, både för ägarna och för det rullande museum som ägarna gratis ställer till allmänhetens beskådande. Detta kulturarv hjälper också till att ge dagens generation, liksom kommande, en ökad förståelse för resandets historia. Vårt kulturarv ger en ökad förståelse för vilken betydelse för demokrati och välstånd som möjligheten till resande och transporter har inneburit under de senaste hundra åren. MHRF ser för framtiden en potential i att på olika sätt medverka när det gäller integration avnyanlända i Sverige, men tyvärr tvingas vi fokusera våra insatser på att bevaka hindrande och försvårande myndighetsutövning.

Peter Edqvist om dagens bil:

– 1927 hade T-Forden tillverkats i 15 miljoner exemplar och blivit hopplöst omodern varför Ford stängde fabrikerna i maj och började utveckla en ny bil, modell A. Den började säljas

i december 1927 och tillverkades till och med 1931 i fyra miljoner exemplar. Motorn är fyrcylindrig på 40 hästkrafter och den har vanlig 3-växlad växellåda.

Läs mer om MHRFs baksätesdebatter här.