Färre asylsökande under början av året

Hittills i år har antalet asylsökande minskat. Jämfört med rekordhösten är nedgången kraftig, men det har även kommit färre sökande än motsvarande tid förra året.

– Det är en kedja av kontrollåtgärder och åtstramningar i Europa som ligger bakom nedgången. I dag är det svårt att säga hur länge åtgärderna kommer att ha effekt på antalet asylsökande i Sverige, säger Christina Eklöf, expert på Migrationsverkets omvärldsenhet.

De tre sista månaderna 2015 sökte nästan 90 000 personer asyl i Sverige. Allra högst var antalet i oktober, 39 196 personer. I mars var motsvarande siffra 2 251.

– Detta avspeglar hur möjligheterna att ta sig genom Europa och in i Sverige stegvis har minskat. Från mitten av november fram till den 18 februari lät Makedonien, Serbien, Kroatien och Slovenien bara människor på flykt från krigsområden passera längs västra Balkanrutten – i det här fallet syrier, afghaner och irakier. Den 18 februari begränsades antalet flyktingar som tilläts passera och den 6 mars stängdes den etablerade migrantrutten på västra Balkan helt, säger Christina Eklöf.

Färre asylsökande jämfört med 2015
Om man jämför antalet asylsökande under första kvartalet i år med hur många som sökte asyl här motsvarande tid förra året har det också skett en nedgång – i år var de asylsökande 30 procent färre.

– I början av 2015 hade vi en helt annan situation. Då fungerade exempelvis fortfarande den fria rörligheten inom Schengenområdet, säger Christina Eklöf.

De vanligaste nationaliteterna bland asylsökande i år – liksom i höstas – är syrier, afghaner och irakier. Andra stora grupper kommer från Somalia och Eritrea eller är statslösa.

Även färre ensamkommande barn
Den kraftigt nedåtgående trenden gäller också ensamkommande barn. Under oktober sökte 9 339 barn utan vårdnadshavare asyl i Sverige. I mars var antalet 121. Av dem var en fjärdedel afghaner medan de två andra större grupperna kom från Somalia (18) och Etiopien (12).

– Att Sverige införde id-kontroller i början av januari gjorde det mycket svårt för den tidigare stora gruppen ensamkommande barn från Afghanistan att komma in landet. Det beror på att denna grupp i allmänhet saknar passhandlingar säger Christina Eklöf.

Den fortsatta utvecklingen osäker
Christina Eklöf anser att det är svårt att förutspå den fortsatta utvecklingen.

– Vi vet inte vilken påverkan dagens restriktiva åtgärder får på sikt. Många människor vill fortfarande söka asyl i Europa och de kommer kanske hitta andra vägar in i Europa. Men sådana förändringar kan ta tid.

Migrationsverket lämnar sin prognos för den fortsatta utvecklingen på migrationsområdet den 27 april.

I många europeiska länder ökade antalet asylsökande – trots restriktionerna – under årets två första månader jämfört med samma tid förra året. Men siffrorna kan vara svårtolkade. Tyskland var det land som tog emot allra flest asylsökande 2015. Migrationstjänstemännen hann därför inte registrera alla asylansökningar då, bara en viljeyttring om att söka skydd.

– Men nu har Tyskland möjligheten att registrera många fler. Därför ser det i statistiken ut som om Tyskland tagit emot många sökande i år, men i själva verket handlar det om att de hunnit registrera de personer som kom till landet förra året.

Asylsökande januari-mars 2016 och 2015

Under det första kvartalet 2016 sökte 9 174 personer asyl i Sverige. De största grupperna kom från Syrien (2 221), Afghanistan (1 268), Irak (1 066), Somalia (502) och Eritrea (366) eller var statslösa (436).

Under det första kvartalet 2015 sökte 13 053 personer asyl i Sverige. Det största grupperna kom från Syrien (3 459), Somalia (1 128), Kosovo (881) Afghanistan (872), Irak (627) eller var statslösa (634).