Nyhet -

Noggranna förberedelser när ensamkommande barn vill resa hem

Hittills i år har 161 ensamkommande barn återtagit sina asylansökningar.
– Migrationsverket hjälper aktivt de barn som vill resa hem självmant. Det är många förberedelser som måste göras. Framför allt måste det finnas ett ordnat mottagande för varje barn, säger Tobias Axelsson, enhetschef på Migrationsverket.

Hittills i år har 161 ensamkommande asylsökande barn återtagit sin asylansökan.

Av de 161 barnen är 110 afghaner. Den näst största gruppen kommer från Irak – 27 barn. Hittills i år har 134 ensamkommande barn rest hem självmant, 66 av dem till Afghanistan.

Första steget när ett ensamkommande barn ska resa hem är att försöka få tag i föräldrarna eller någon annan nära anhörig. Oftast har barnet telefonnummer som den ansvariga handläggaren på Migrationsverket kan ringa.

Trepartssamtal

I nästa steg försöker Migrationsverket ordna ett trepartssamtal på telefon med föräldrar eller en annan anhörig, en av verkets handläggare, barnet och barnets gode man. Dessutom behöver en tolk vara med. Om det inte går att få till ett gruppsamtal tar Migrationsverket kontakt med de berörda separat.

– Det viktiga är att ha samtal med alla inblandade för att så långt det är möjligt säkerställa att allt verkar vara i sin ordning, säger Tobias Axelsson.

Om det inte finns någon information om barnets familj utreder Migrationsverket om det finns något annat ordnat mottagande för barnet i hemlandet med hjälp av myndigheter eller organisationer där.

ID-problem vanliga

Om barnet saknar ett giltigt hemlandspass, vilket är ganska vanligt, ansöker den gode mannen tillsammans med barnet om en tillfällig resehandling på hemlandets ambassad i Stockholm. Migrationsverket kan hjälpa till med detta.

– Oftas kan ambassaden fastställa barnets identitet. Om det inte går, brukar tjänstemännen ändå kunna avgöra nationaliteten och utfärda en tillfällig resehandling, säger Tobias Axelsson.

Samtidigt måste Migrationsverket ta ställning till relationen mellan barnet och den person som ska ta emot barnet. Om det är en släkting som står för mottagandet försöker verket få kontakt med föräldrarna, eller någon annan nära anhörig, för att försäkra sig om att en person kommer ta ansvar för mottagandet och barnets boende efter återvändandet.

Dilemma

Det händer att Migrationsverket inte kan få tag i alla uppgifter som behövs om barnet och föräldrarna i hemlandet.

– Då står vi inför ett dilemma. Men hittills har inget barn som velat resa hem blivit kvar i Sverige på grund av att det saknats uppgifter inför hemresan, säger Tobias Axelsson.

När ett ensamkommande barn samarbetar kring hemresan gör Migrationsverket en fördjupad utredning av ärendet.

– Vi fortsätter också att diskutera med den gode mannen som har en avgörande roll som barnets legala företrädare. Ibland får vi hjälp även av socialtjänsten, som också har i uppdrag att efterforska ett övergivet barns föräldrar. Dessutom är majoriteten av baren i övre tonåren så vi och god man kan prata direkt med dem och de kan ofta föreslå lösningar.

Bra myndighetskontakter på Balkan

Enligt Tobias Axelsson är det enklare att se till att ett barn får ett mottagande i länder på Balkan än exempelvis i Afghanistan och Irak.

– Vi har direktkontakt med myndigheterna i länderna på Balkan, och eftersom vi har återtagandeavtal med dem har vi etablerade rutiner för hur ett ensamkommande barn ska tas emot där. Myndigheterna på Balkan kan garantera att barnet får ett mottagande även om föräldrar eller andra anhöriga inte kan eller vill ta stå för det. Men precis som hemlandsmyndigheterna strävar Migrationsverket i första hand efter att barnen ska kunna återförenas med sina familjer.

Eskorterad hemresa

Om det inte finns någon släkting som kan följa med barnet under hemresan följer två av Migrationsverkets medarbetare med på resan som så kallade eskorter. De har särskild utbildning för detta uppdrag och för att arbeta med barn. I regel talar de barnets språk och om det handlar om en flicka ska minst en av dem vara en kvinna. Personerna som eskorterar barnen arbetar ofta på en av Migrationsverkets mottagningsenheter och har eskortarbetet som en sidouppgift.

Ensamkommande asylsökande barn som återtagit sin asylansökan under 2016: Afghanistan, 110, Irak, 27, Albanien, 10, övriga länder, 14.

Ämnen

  • Flykting-, migrationsfrågor

Kategorier

  • ensamkommande barn
  • asylprocessen
  • återvändande
  • afghanistan
  • balkan
  • irak

Kontakter