Mikael Elias gymnasium – det här med betyg och bedömning

Media uppmärksammar med jämna mellanrum Skolverkets statistik. Fokus just nu är relationen mellan nationella prov och betyg och Mikael Elias Gymnasium är en av de verksamheter som nämns i sammanhanget. Bra, tycker vi, då det ger oss en möjlighet att tala om dessa för oss så centrala frågor. Vi arbetar nämligen väldigt mycket med just betyg och bedömning.

Innan vi förvirrar oss in i olika reflektioner är det viktigt att komma ihåg det som tydligt framgår i Skolverkets allmänna råd: ”Det finns ingen fastställd relation mellan provresultat och betyg”.  

Dock, större avvikelser, oavsett vilken typ av resultat det gäller, kräver alltid analys och handlingsplan. Inom Mikael Elias har vi ett par skolor som i ett par kurser uppvisar större avvikelser mellan NP och betyg men vi är fullt införstådda med varför det ser ut som det gör. Vi anser också att det generellt sett ska skilja sig åt mellan prov och betyg. Motsatsen skulle i våra ögon nämligen vara anmärkningsvärd. Kursbetyget ska vara ett betyg på samtliga moment och områden inom kursen och våra lärare måste därmed ta hänsyn till elevens resultat på de olika examinationstillfällen som undervisningen erbjudit. De nationella proven är således en del i bedömningen men inte hela. Det är dessutom ett välkänt faktum att flera av de nationella proven inte omfattar samtliga moment i berörda kurser. Ur elevperspektiv måste man också fundera kring det här med rättssäkerhet kopplat till skolans arbete med betyg och bedömning om tanken skulle vara att ett prov ska utgöra elevens enda möjlighet att påvisa sina inhämtade kunskaper…

Under läsåret sker också regelbundna avstämningar av elevernas måluppfyllelse kopplat till de olika kurserna. De nationella proven är bara en av flera avstämningar som ligger till grund för beslut om insatser och stöd. Detta innebär konkret att elever som inte uppnår ett fullgott resultat på ett/flera prov direkt får hjälp och metoder för att göra detta innan betygssättning sker. Om det extra stöd som vi sätter in vid våra skolor inte skulle leda till högre måluppfyllelse och därmed ett högre slutbetyg skulle vi som huvudman inte fullfölja vårt uppdrag.

Varför är avvikelserna olika stora vid olika skolor?
Vad gäller utfallet 2012 var en avgörande faktor till avvikelser mellan prov och betyg att provet inföll innan eleverna hade läst klart kursen, detta efter dialog med Skolverket. Eleverna hade således inte hunnit gå igenom alla de moment som proven omfattade, vilket dock fullföljdes efter provtillfällena.

Våra skolor är olika stora, vid de mindre skolorna har vi små klasser vilket gör att varje resultat väger tungt för helheten. Det är också lättare och snabbare att sätta in individuellt stöd för elever som är i behov av detta i mindre grupper. Efter resultaten på NP satte berörda rektorer in extra resurser i ämnen där det behövdes i form av stödlärare samt utökad och lärarledd resurstid. Fokus var att eleverna skulle arbeta och klara av de moment som de inte lyckats med på NP och därmed få bästa möjlighet att nå ett godkänt betyg i ämnet/ämnena vilket resultatet också visar att de fick.
Lärare examinerar också kursmålen vid flera tillfällen under året, och eleverna har därigenom möjlighet att visa kunskaper vid långt många fler tillfällen än vid de nationella proven. Vid kursens slut har läraren i de flesta fall ett mycket omfattande bedömningsunderlag som stöd för betygssättning.  

Det formativa arbetssättet vid våra skolor med feed back och feed forward gynnar elevernas kunskapsutveckling. Vid examinationer i vår verksamhet är eleverna vana att tillsammans med sin examination ha bedömningsmatriser där kunskapskraven är tydligt formulerade och de själva kan stämma av vilka kunskaper som förväntas visas.  Eleverna är också vana vid att alltid få respons på vad som kan förbättras i kommande uppgifter. Detta upplägg är inte brukligt vid nationella proven, här finns inte bedömningsmatriser med vid själva provet, utan instruktioner är den guidning för vilka kunskaper som ska visas som ges. Detta inverkar också på det slutgiltiga resultatet.

Hur arbetar vi med bedömning?
I juni och augusti varje år sker sammanställning, analys och identifikation av relevanta mål och aktiviteter kopplat till alla skolans resultat, varav relationen mellan NP och betyg är en kategori. Rektors egen ledningsanalys, ämneskonferenser och studie/planeringsdagar är olika arenor där detta sker. Allt dokumenteras i skolans kvalitetsrapport som skrivs av resp. rektor och som i början av september blir en del i hela verksamhetens kvalitetsrapport som undertecknad skriver.

Större avvikelser eller sänkta resultat inom någon kategori analyseras dessutom separat i en slags avvikelserapportering till både verksamhetsledning och koncernledning. Detta av flera anledningar - vi måste direkt förstå anledningarna för att inför nästkommande läsår kunna sätta in rätt åtgärder alt genomföra nödvändiga förändringar. Vi är också väl införstådda med - och vana vid - att våra resultat som fristående skolor alltid är av allmänt och medialt intresse.

Detta betyder att de resultat som nu uppmärksammas i media analyserades och skapades strategier för i juni 2012.

För oss är dock inte de rena siffrorna relevanta utan kontexten runtomkring för att förstå och hitta rätt väg att utvecklas vidare. Där vi inte lyckas enligt plan sker alltid insatser. Vid flera skolor pågår spännande bedömningsprojekt, hela Mikael Elias har sedan verksamheten startade vilat på formativ bedömning som metod och innevarande läsår har hela verksamheten Likvärdig bedömning som gemensamt fokusområde. Vi har en anställd doktorand som fokuserar på muntlig bedömning, vi har bedömningspolicy som bl. a innebär att sambedömning alltid sker och ett framtaget metodmaterial som stöd för hur våra rektorer kan processleda bedömningsrelaterade frågor på sina skolor. Vi har utlagd resurstid på schemat för de som behöver och tillsammans med sin mentor möts elev och lärare i kontinuerliga samtal omkring den egna skolsituationen och strategier/behov framåt.

Våra lärare är välutbildade och engagerade, våra elever är studiemotiverade och i högsta grad aktivt delaktiga i sin skolsituation och vi jobbar medveten och systematiskt omkring betyg och bedömning. Att vårt arbete ger förväntade positiva resultat är vi fortsatt stolta över men vi fortsätter också att ta dessa frågor på största allvar genom att lära av, lära om och lära nytt. För oss är måluppfyllelse i form av godkänt bara en första obligatorisk tröskel. Vårt fokus är att eleverna ska komma långt vidare.

Carina Hall, bitr. verksamhetschef
Mikael Elias Gymnasium
0733-65 00 41
carina.hall@academedia.se