​​​Boksläpp – Makt, myter och historiebruk

Delar av den historiska forskningen vid Avdelningen för humaniora vid Mittuniversitetet samlas i en helt ny antologi. Blev någon lurad av ”träpatronerna”, hur används historia för att marknadsföra öl och hur har Norrland debatterats historiskt i riksdagen. Det är några delar ur innehållet.

I vid mening samlar antologin ”Makt, myter och historiebruk” artiklar som behandlar makt - inte i storskaliga sammanhang utan i vardagliga. Andra delar berör frågan om hur myter används, uppstår och konfronteras med verkligheten när grupper och individer strider om makt eller tolkningsutrymme. Ytterligare delar behandlar ämnet historiebruk och vilken roll det kan spela i våra vardagsliv.

Media inbjuds att närvara när antologin nu officiellt släpps.

Tid: torsdag 18 december, kl. 15.00
Plats: Metropol, Universitetsallén 32, Sundsvall, Avdelningen för humaniora

Börje Harnesk behandlar kontinuitet och förändring i lokalpolitiska kulturer och praktik i fyra norrländska städer. Undersökningen spänner över tiden mellan de två rösträttsreformerna 1862 och 1907/09.

Per Sörlin undersöker sockenskrivarens roll och inflytande i det jämtländska lokalsamhället. Undersökningen börjar i anslutning till att Jämtland blir svenskt år 1645 och sträcker sig fram till åren runt 1700.

Stefan Dalin granskar effekterna av 1862 års kommunala styrelse- och rösträttsreform. Fokus är ställt på frågor som valdeltagande, röstningsmönster och strävan efter lokalpolitiskt inflytande. Här utgör Östersunds stad en fallstudie.

Svenbjörn Kilander analyserar några av de debatter som fördes i riksdagens båda kamrar om den så kallade ”sociala frågan”. Utgångspunkt för analysen är debatten om Norrlandsfrågan, syftet är att sätta in Norrland i en vidare social och ideologisk kontext.

Erik Nydahl behandlar skogsbolagens köp av jordbruksfastigheter i Edsele socken i Ångermanland under perioden 1870–1906. I fokus står frågan om hur det egentligen gick till när skogen bytte ägare. Vem lurade vem? Eller blev någon lurad överhuvudtaget?

Per Hammarström riktar uppmärksamheten mot det svenska 1800-talets folkväckelse och dess syn på judarna och det kristna idégodsets förhållande till den moderna antisemitismen. Utgångspunkten är att 1800-talsväckelsen bidrog till utformandet av kollektiva och nationella identiteter, dikotomier, kategoriseringar och omvärldsbilder.

Jan Samuelson granskar bruket av historia i samband med marknadsföringen av öl. Den centrala frågan är hur historia används i samband med marknadsföringen och konsumtionen av öl, ett exempel på hur historia kan användas i kommersiella syften.

Kontakt:
Stefan Dalin, redaktör för antologin, Avdelningen för humaniora, 073-270 95 39, e-post: stefan.dalin@miun.se