Sämre ekonomi för Regionerna – M kräver åtgärder

Konjunkturinstitutet varnar i ny rapport för att Sveriges ekonomi bromsar in kraftigare än väntat. Detta slår hårt mot den offentliga sektorn och inte minst mot sjukvården. Nu kräver Moderaterna i Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne skarpa åtgärder från finansminister Magdalena Andersson inför budgeten som presenteras i september.

Konjunkturinstitutet konstaterade i augusti 2019 att svensk BNP minskade oväntat det andra kvartalet i år, att sysselsättningen föll för andra kvartalet i rad samt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas. En lågkonjunktur stundar som kommer att få stora följder för hela den offentliga sektorn. Därför har Moderaterna i Sveriges tre största regioner idag presenterat hur ekonomin aktivt kan rustas för sämre tider i syfte att värna just sjukvården.

– Att vårdköerna fortsätter att växa i stora delar av landet beror främst på bristen på personal, säger Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne. Beslutet om ökad moms riskerar att förvärra detta. Regeringen borde snarast se till att lösa problemet. Är det i något skede som patientsäkerheten måste tryggas med tillgång till nödvändig personal i vården så är det nu.

-Socialdemokraternas förslag till ändrat utjämningssystem ställer glesbygd mot stad och riskerar sjukvården i tillväxtregioner. Bara i Region Stockholm ökar kostnaderna med 1,6 miljarder kronor vilket motsvarar driften av Södertälje sjukhus eller drygt 2000 sjuksköterskor. Opåverkbara regionala förutsättningar runt om i landet ska och behöver kompenseras, men ansvaret måste vara statens, inte en enda ensam region, säger Irene Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm.

-Det krävs skarpa åtgärder bland annat i skattesystemet som ger ekonomisk positiv effekt när konjunkturen förväntas bromsa in. Att som statsministern föreslår omfördela pengar mellan regionerna genom att förändra utjämningssystemet är ingen lösning på sjukvårdens utmaningar. En halvtom påse pengar förblir halvtom även om den omfördelas. Skattesystemet måste reformeras för att göra det mera lönsamt att arbeta än leva på bidrag, skattebasen måste diskuteras liksom den nuvarande regeringspolitiken med alltför många riktade statsbidrag, säger Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.

Om förslagen:

Moderaterna i Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne kräver att regeringen i höstbudgeten.

1) Staten finansierar utökad kostnad i utjämningssystemet mellan regioner. Socialdemokraterna har utlovat förändringar i utjämningssystemet vilket drabbar växande storstadsregioner negativt. Vi anser att det är rätt att kompensera glesbygd för opåverkbara förutsättningar men anser att staten kan finansiera dessa tre miljarder kronor. Att i en vikande konjunktur med fallande skatteintäkter addera ytterligare kostnader för regionerna drabbar sjukvården negativt.

I förslaget förlorar Region Stockholm 1600 mkr, Västra Götalandsregionen 110 mkr och Region Skåne 290 mkr.

2) Slopad straffskatt på inhyrd vårdpersonal. Till dess att tillräckligt många sjuksköterskor har utbildats för att täcka behovet i svensk sjukvård behöver alla tillgängliga medel användas för att fortsatt garantera patientsäkerheten. Både offentliga och privata vårdverksamheter runt om i landet är idag beroende av inhyrd vårdpersonal. Sedan 1 juli i år är det dock 25 procent dyrare efter att det blivit momspliktigt. Dyrare kostnader för personal i vården riskerar att ytterst drabba patienterna. Regeringen borde slopa straffskatten på inhyrd vårdpersonal redan i höst.

Regeringens politik innebär att Region Stockholms behöver betala ytterligare 26 miljoner, Västra Götalandsregionen 36 miljoner kronor och Region Skåne 28 miljoner kronor.

3) Gör om riktade statsbidrag till generella statsbidrag. Alla regioner har utmaningar men de varierar mellan regionerna. För att en mera jämlik sjukvård över hela landet ska uppnås krävs att regionerna också ges det fulla ansvaret för att fördela statsbidragen på ett optimalt sätt utan att de av staten riktas mot specifika områden inom sjukvården.