Modity månadsbrev: Oljemarknaden - 100 dollar nästa?

Denna månad är det vår valutahandlare Patric Tengelin som står för författarskapet. Han har analyserat oljemarknadens stora prisrörelser de senaste åren och ger oss en idé om vad vi kan vänta framöver.

Om vi börjar med att blicka tillbaka på det stigande oljepriset mellan 2003-2008 handlade det om en marknad driven av mycket stor efterfrågan och vi prisade upp Brent från $23 till $147/fat. Den fallande marknad som följde handlade enbart om finans-krisen. Dagens marknad kan med två ord beskrivas som: politisk risk. Det handlar om politisk risk i Syrien, Iran, Irak, Libyen och i Venezuela.

 Venezuelas förra president, Hugo Chavez, dog i tisdags efter 14 år som president för landet med världens största oljefyndigheter. Nu när han är borta kanske vi får se ett vänligare klimat för utländska oljebolag, varav flera blev utslängda under det förra årtiondet. De stora oljebolagens frånvaro de senaste 10 åren ska uppskattningsvis ha minskat produktionen med 1 miljon fat/dag.

Siffrorna i nedanstående prispåverkande händelser hänvisar till diagrammet.

1. Den arabiska våren

 När vi tittar på vad som varit kursdrivande de senaste två åren så måste vi börja med den arabiska våren (markerat som Nr.1 på grafen). Den 18 december 2010 tände den tunisiske grönsakshandlaren, Mohammed Bouaziz, eld på sig själv efter polisens  beslag av hans grönsaksvagn vilket blev startpunkten på den arabiska våren och kraftigt stigande oljepriser som följd. I takt med att oroligheterna spred sig ökade riskpremien. Rädslan handlade om risken för inställda leverenser pga. krig. Samtidigt fanns en efterfrågan som var 0,7 miljoner fat/dag större än utbudet under hela Q4-10. I början av 2011 nådde den arabiska våren Egypten med stora kravaller och eskalerande rädsla för uteblivna oljeleveranser. Samtidigt fortsatte världskonjunkturen att överraska positivt med en efterfrågan som då var 1,1 miljoner fat/dag större än produktionen. I mars hade oroligheterna spridit sig till  Libyen och priserna handlades upp ytterligare pga bortfall av Libyens olja till världsmarknaden. Spänningar kring Irans kärnkraftsprogram och fortsatta oroligheter höll priset runt $125/fat i april.

2. Fokus på Europas skuldkris

 I juni beslöt IEA att öka utbudet 60 miljoner fat för att möta den uteblivna produktionen från Libyen. I augusti fortsatte priserna ner pga. svaga konjunktursiffror och reviderad efterfrågan på råolja som följd. I oktober var det fokus på den europeiska skuldkrisen vilket satte ökat tryck på oljepriserna.

3. Iranskt hot om att spärra av Hormuzsundet

 Så i november och december bröt oljan uppåt på säsongsmässiga mönster där efterfrågan stiger och på hotet av ett embargo mot iransk olja. I början av 2012 fortsatte den hårda retoriken från Teheran med hot om att spärra av Hormuzsundet där en tredjedel av världens olja skeppas dagligen.

 4. Svaga siffror och framsteg i diplomatin med Iran

 Löften om ökad produktion från Saudiarabien börjar bita och i maj såg vi för första gången på länge sämre ekonomiska siffror från både USA och Europa. Priset började falla och fortsatte ner allteftersom diplomatin mellan Iran och omvärlden gjorde allt större framsteg. Senare i månaden förvärrades krisen i eurozonen och i juni sågs tecken på att Kinas ekonomi höll på att bromsa in.

 5. Tillfälligt slut på dåliga nyheter

 Kraftig prisuppgång där främsta orsaken var avsaknad av negativa nyheter snarare än en massa goda nyheter.

 6. Oro för budgetstupet i USA

Oron för att budgetförhandlingarna inte skulle lösas innan årsskiftet höll tillbaka både börser och oljemarknaden. Rädslan var att ekonomin skulle hamna i en recession om budgetstupet inte avhjälptes.

 7. Kommer hjulen att snurra snabbare i Japan?

 En stor anledning till att oljan handlades upp under januari var den nyvalda japanska regeringens löfte om att bota landet från deflation och obefintlig tillväxt som plågat landet så länge och istället skapa inflation och sysselsättning. Japan sjösatte således sitt eget QE som vi redan sett i USA och Europa. Kontentan blir initialt att fler Yen på världsmarkaden kommer att jaga samma mängd olja.

Framåtblick och riskfaktorer

Motsatt effekt på oljepriset kommer att synas om den amerikanska centralbanken säljer tillbaka de amerikanska stats-obligationer man köpt under sina stimulansprogram. Följden blir att man dränerar penningsystemet på likviditet vilket hade varit direkt positivt för dollarn. Allt annat lika, skulle vi då se färre dollar jaga samma mängd olja och en minskad efterfrågan. Dessutom handlas oljan i dollar och har en direkt omvänd korrelation till värdet på en dollar, d.v.s. en starkare dollar försvagar oljepriset.

I Venezuela väntas inga stora förändringar inom kort utan nyvalet ser ut att vinnas av socialistpartiet. De har dock förlorat  Chavez karisma och oppositionen står klar att försöka leda landet om möjlighet ges. Utvecklingen i Venezuela är definitivt  något som man bör titta på eftersom landet har hela 17,9 procent av världens oljereserver att jämföra med Saudiarabiens 16,1 och Kanadas 11 procent.

I fredags kom mycket starka sysselsättningssiffror från USA och högre marknadsräntor följde snabbt då Fed nu kan komma att höja räntan tidigare än väntat om återhämtningen fortsätter att överträffa prognoserna. Statistiken stärkte dollarn kraftigt och oljan kom i kläm mellan å ena sidan stigande börser och stor riskaptit och å andra sidan fallande råvarupriser som följd av den starka dollarn.

Slutsatser

Att tyda en graf är såklart en subjektiv bedömning men de flesta är överrens om att mönstret från segment 5-7 är identiskt med segment 1-3 om än i mindre proportioner. Om mönstret upprepar sig står vi nu inför vad som skedde med priset i segment 4, d.v.s. en rätt stor nedsida. Ingen vet idag vad den utlösande faktorn skulle vara men vi har noterat att oljepriset och börserna gått åt skilda håll de två senaste veckorna vilket får oss att tro att oljan är väldigt sårbar för mer nedsida om börserna plötsligt skulle vända neråt. Börserna handlas nu upp på signaler om att åtminstone USA har börjat skapa tillväxt men med bättre  konjunktur kommer högre räntor och generellt svagare råvarupriser.