Det finns ett akut behov av en fokuserad och samordnad insats från vårdgivare och vårdplanerare över hela Europa

Idag publicerades PainSTORY (eng.”Pain Study Tracking Ongoing Responses for a Year”) i Scandinavian Journal of Pain. PainSTORY är en studie som visar vilken tung börda långvarig, icke-cancerrelaterad smärta är för patienter, deras familjer och samhället. Studien, som under ett år följde 294 vuxna patienter i 13 europeiska länder som lider av långvarig, icke-cancerrelaterad smärta, beställdes av Mundipharma International Limited och genomfördes av Ipsos MORI [1].

Några av de viktigaste resultaten:

• Efter 3 månader skattade 95 % av studiedeltagarna sin värsta smärtnivå som 4 eller högre på en 11-gradig numerisk smärtbedömningsskala (NRS-11) och de flesta hade upplevt smärta på den nivån under minst ett år
• 47 % uppgav att de hade lidit av smärta på nivåerna 8-10 i över 2 år
• Vid den sista bedömningen skattade 93 % av patienterna fortfarande sin värsta smärtnivå under den föregående veckan som 4 eller högre

Vid slutet av den 12 månader långa bedömningsperioden instämde 58 % av deltagarna med påståendet “man gör allt man kan för att lindra min smärta”. Detta är förvånande eftersom den överväldigande majoriteten (93 %) fortsatte att uppleva smärta som skattades som nivå 4 eller högre. Resultaten pekar på att deltagarna har kommit att se smärta som något oundvikligt och något som inte går att behandla. Tråkigt nog fick endast ett fåtal av deltagarna (13 %) specialiserad smärtvård.  

Smärta hade negativ inverkan på livskvaliteten

Deltagarna rapporterade att smärtan hade mycket stor inverkan på deras liv och deras förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Efter 12 månader instämde 68 % med att smärtan påverkade arbetsförmågan, 46 % med att smärtan påverkade familjerelationerna, 58 % med att smärtan gav sömnstörningar och 41 % med att deras sexuella relationer påverkades. Vissa deltagare beskrev dagliga aktiviteter som att ta på sig strumpor, bära matkassar, utföra pappersarbete eller hålla ett litet barn som mycket besvärliga.

 – Även flera andra nationella och internationella studier rapporterar en hög förekomst av långvarig smärta på ungefär 20 procent av befolkningen. De mänskliga och ekonomiska konsekvenserna, 87 miljarder SEK per år (SBU 2006), är enorma och en tragedi för de drabbade. Kunskaperna finns om hur man bedriver en effektiv smärtvård och rehabilitering. Det undermåliga omhändertagandet av dessa patienter, som är en konsekvens av nedskärningar i smärtvården de senaste åren i Sverige, är politiskt oacceptabelt inte minst eftersom dess konsekvenser slår mot kärnan i regeringens politik nämligen arbetslinjen och sunda offentliga finanser, säger Clas Mannheimer, professor och överläkare, Östra Sjukhuset och Smärtcentrum Kungälvs sjukhus.

Slutsatsen av PainSTORY är att minimivårdstandarder bör utvecklas och implementeras på nationell nivå. Vårdpersonal och studenter inom vårdyrken måste utbildas så att de kan upptäcka, bedöma och behandla smärta på ett effektivt sätt och inom en rimlig tidsram. Patienter som inte svarar på normal behandling måste få snabb och enkel tillgång till omfattande, multidisciplinär smärtvård.

Referenser
1.  O’Brien T. et al, Scandinavian Journal of Pain 3 (2012) 23-29

Om studien
PainSTORY (eng. ”Pain Study Tracking Ongoing Responses for a Year”) är den första studien i sitt slag som har följt patienter med långvarig smärta under ett år, vilket har gett god inblick i hur smärta påverkar patienters vardag och hur smärtbehandlingen ser ut i 13 europeiska länder.

PainSTORY genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget Ipsos MORI i samarbete med:

• European Federation of IASP Chapters
• World Institute of Pain
• OPENMinds

Undersökningen finansierades genom ett begränsat utbildningsbidrag från, och sammanställdes i samarbete med, Mundipharma International Limited.

Metod
Undersökningen omfattade 294 vuxna patienter med icke-malign, långvarig smärta (artros, ryggsmärta, benskörhet, neuropatisk smärta, blandad smärta och annan smärta som har varat i längre än 3 månader) som vid screeningen skattades som minst 4 på en smärtskala 0-10 (där 0 = ”smärtfri” och 10 = ”värsta tänkbara smärta”). Patienterna hade uppsökt läkarvård för sin smärta för första gången under de föregående två åren.

Under utvärderingen av den första kvalitativa intervjun delades patienternas smärtnivåer in i graderna lätt (1-3), måttlig (4-7) och svår (8-10). Respondenterna följdes under 12 månader och undersökningen genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget Ipsos MORI i 13 europeiska länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Italien, Spanien, Irland, Belgien, Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna och Norge.

Undersökningen bestod av fyra omgångar med kvalitativa intervjuer som ägde rum mellan april 2008 och maj 2009. Andra aktiviteter, t.ex. dagböcker och självbedömningsformulär, skickades till patienterna mellan de fyra intervjuomgångarna för att ge ytterligare inblick i deras vardag. Jämförelser mellan baslinjedatan och senare intervjuer visade hur smärtan och smärtbehandlingen förändrades under året.

För mer information, kontakta gärna:

Anna Rundcrantz, produktchef smärta, Mundipharma AB
anna.rundcrantz@mundipharma.se
0708-774465

Sara Lindqvist, produktchef smärta, Mundipharma AB
sara.lindqvist@mundipharma.se
0708-774469