Så ska justitieministern stoppa ID-skurkarna

Fängelse upp till två år för ID-kapning och effektivare och bättre samordnat polisarbete ska stoppa den lavinartade ökningen av ID-stölder. Det säger justitieminister Beatrice Ask i en intervju med mySafety magazine. Samtidigt uppmanar hon både företag och privatpersoner att göra mer för att skydda sig mot ID-kapare.

ID-stölder och bedrägerier baserade på stulna identiteter är idag den snabbast växande kategorin brott och polisen beskriver utvecklingen som katastrofal. För gärningsmännen är brotten skrämmande lätta att genomföra, för brottsoffren är de mycket svåra att skydda sig mot. Priset för de drabbade är ofta mycket högt i pengar, i form av långa och besvärliga processer och genom ökad otrygghet och minskad frihet.

Justitieminister Beatrice Ask vill nu ta i med hårdhandskarna mot ID-skurkarna. I den egendomsskyddsutredning som nu är ute på remiss föreslås att så kallat identitetsintrång blir straffbart med böter eller fängelse i högst två år. Tidigare har bedrägerier betraktats som brott, däremot inte själva ID-kapningen.

- ID-kapning är allvarligt förstås eftersom det alltid är en kränkning och kan användas för att begå brott. Det innebär att de drabbade kommer att betraktas som brottsoffer, att det är en uppgift för polisen att utreda vad som har hänt och att åklagaren kommer att kunna väcka åtal om det finns tillräcklig grund för det, säger Beatrice Ask till mySafety magazine.

Även i de fall syftet inte är bedrägeri anser hon att identitetsintrång är ett problem: 

- Det är irriterande och allvarligt. Den som utsätts för det känner sig kränkt också när det inte används för att begå brott. Förslaget om det nya brottet identitetsintrång är ett exempel på hur skyddet skulle kunna öka, säger Beatrice Ask som uppmanar fler att anmäla digitala övergrepp:

- Det är viktigt att den som utsätts för kränkningar på internet inte bara accepterar att det sker, utan kontaktar exempelvis Facebook och kräver rättelse. Kränkningar och hot kan vara förtal och ska polisanmälas, säger hon.

Samtidigt ser hon inte skärpt lagstiftning som en universallösning:

- För att minska brottsligheten krävs dock att vi arbetar på flera sätt. Det är viktigt att informera om problemet och sprida kunskap om hur man kan skydda sig. Alla bör tänka sig för innan man lämnar ut personnummer, koder och andra personliga uppgifter som kan utnyttjas i brottsliga syften. Det gäller särskilt i sociala medier där man inte vet vem som nås av uppgifterna.

Bättre och mer samordnat polisarbete är en del av receptet mot den dramatiskt ökande brottsvågen.

 - Polisen behöver öka effektiviteten och kvaliteten i handläggningen av bedrägeribrott. Den snabba teknikutvecklingen, och det stora inflödet av ärenden, kräver att polisen kontinuerligt utvecklar sina metoder för att utreda brotten, konstaterar Beatrice Ask.

Sedan början av 2014 verkar ett nationellt bedrägericenter under Rikspolisstyrelsen. Syftet med centret är att arbeta nationellt med brottssamordning, förebyggande frågor samt metodutveckling. Med centrets stöd ska polisen kunna samordna resurser och upptäcka bedrägerier som hänger ihop, oavsett om de gäller identitetskapningar, bluffakturor, skimning eller bidragsbrott.

Men Beatrice Ask återkommer till att brottsvågen inte bara är rättsapparatens huvudvärk:

– Myndigheter, branschorganisationer, kreditupplysningsföretag och andra aktörer behöver arbeta tillsammans för att motverka utvecklingen. Det krävs förebyggande insatser som försvårar bedrägerier, men också kunskap om hur man kan minska risken att utsättas av den här typen av brott. Näringslivet kan göra mer, till exempel kräva att den som köper något på nätet eller begär ett lån alltid ska legitimera sig, säger Beatrice Ask som inte utesluter ytterligare lagstiftning:

- Den snabba teknikutvecklingen, och det stora inflödet av ärenden, kräver att polisen kontinuerligt utvecklar sina metoder för att utreda brotten. Arbetet med flera lagstiftningsförslag pågår.