Nyhet -
Jonas bloggar från ”Stoppa machokulturen” med Byggnads och Byggcheferna
NACKUALITY. Jonas Kressler, som läser till Byggprojektör BIM på Nackademin, var på eventet ”Stoppa machokulturen” som arrangerades av Byggnads och Byggcheferna. Hur ska man jobba för att främja jämställdhet och mångfald inom byggbranschen? Läs Jonas blogginlägg från kvällen!
Via Nackuality, Nackademins nätverk för jämställdhet och mångfald, fick jag nys om det event som Byggnads tillsammans med Byggcheferna skulle hålla som en del av sin kampanj Stoppa machokulturen och här kommer en rapport. Det hela gick av stapeln den 17/11 på Färgfabriken vid Liljeholmen i Stockholm och är alltså en del av det initiativ som tagits för att få bukt på den brist på jämställdhet och mångfald som råder på de flesta ställen inom byggbranschen.
Först upp på scen var kvällens moderator Jan Bylund som hälsade oss välkomna innan ett kortare filmklipp drogs igång där den snedvridna könsfördelningen, jargongen och attityden i byggbranschen belystes via en far som undrade hur han skulle kunna försvara sitt eget yrke för sin dotter som vill bli byggare precis som honom. Siffror som nämndes här och senare under kvällen är (om jag inte hörde helt fel) att av Byggnads medlemmar är cirka 99 % män och att det i byggbranschen i stort bara jobbar omkring 8 % kvinnor.
Att framtiden ser ljus ut, men att branschen behöver mer folk, var alla närvarande överens om (100 000 fler arbetare var en siffra som nämndes). Men det är stora problem med både rekryteringen och att hålla kvar kompetenta personer. För att lyckas locka folk till byggbranschen måste gamla invanda mönster brytas och en större öppenhet skapas. Kompetens sitter inte i skägget, som någon sa. Kampanjen är ett långsiktigt arbete att gå till botten med problemet, menade ordförandena för Byggnads och Byggcheferna (Johan Lindholm respektive Lars Bergqvist).
Nästa person på scen var Edna Eriksson som tydligt tryckte på hur vi måste gå från en ganska missvisande idé om mångfald till riktig mångfald. En enkel bildsökning på ”mångfald” ger ett resultat med foton på människor med olika hudfärg – men det är inte mångfald. Personers utseende har ingenting med kunskaper och förmågor att göra. Det är egenskaperna som är det viktiga. Det handlar om att slippa bli bedömd för något som inte är en handling. Att vara tjej är inte en handling. Att ha ett kön är inte ett behov eller kompetens.
Edna belyste även det faktum att det här med jämställdhet absolut inte är något nytt påfund. Som exempel nämnde hon den känsla vi nästan alla har för fair game eller som ett konkret fall lika lön för lika arbete. Det är en känsla som sitter djupt rotad i oss, den kan i stort sett kallas för primitiv och är på inget sätt ny. Som exempel på detta visade hon ett klipp från ett försök som gjorts med apor som får just olika lön för lika arbete och det är helt klart värt att se:
Överlag var känslan att Edna slängde ur sig ett gäng guldkorn under sitt föredrag: Vad du ser är inte vad du får. Positiva fördomar är också fördomar. Jämställdhet är något man gör, inte är. Vad du är, är inte samma sak som vem du är eller vad du kan.
Efter sitt föredrag höll Edna i tre workshops där vi bordsvis pratade ihop oss över tre olika uppgifter, bland annat att sätta olika mål för hur vi skulle vilja att branschen såg ut om fem år samt förslag på hur vi kan nå ditt. Saker som nästan alla grupper på något sätt tog med var vikten av bra förebilder, tidigare positiv påverkan i samhället så ungdomar oavsett kön och tillhörighet ser byggbranschen som ett alternativ och att den jargong och attityd som råder måste brytas.
Sist upp på scen var Babben Larsson och här fick mina egna fördomar sig en liten törn. Jag hade utgått ifrån att hon var inhyrd som ett litet andningshål och paus med komiska inslag men hon var väldigt påläst och höll sig helt till ämnet. Hon hade inför detta event gjort intervjuer på egen hand och samlat ihop en massa kommentarer från främst tjejer och berättade saker som var allt annat än roliga att höra. Hur tjejer på bygglinjer inte bara blir tråkade av manliga elever utan även av manliga lärare. Hur de aldrig lyssnas på. Hur de hela tiden testades i smyg. Hur de många gånger kände sig helt osynliga. Babben sammanfattade det med känslan av ”inte sedd men alltid iakttagen”.
Hon avslutade dock positivt och pekade på hur många yrken som tidigare varit stängda för kvinnor men som nu öppnats upp som lärare, läkare, militär, polis och så vidare. Flera studier visar att industrier som har öppnat upp och anpassat sig för att ta in kvinnor även har sett lägre sjuktal för män och andra positiva effekter.
Och där på slutet sa hon en väldigt bra grej att tänka på när man jobbar med sådana här frågor tror jag: ”Övertygad är mycket bättre än övertalad”. Och de flesta företag och branscher som har vågat öppna sig har oftast blivit just övertygade av styrkorna i mångfald och jämställdhet.
–
Nackademin arbetar med jämställdhet och mångfald genom Nackuality. Läs mer om Nackuality här!
