Är det med manipulation av fakta eller på grund av ren okunskap om vad som gäller, som våra myndigheter styr och ställer över medborgarna?

I Dagens Nyheter publicerades 2010-09-26 en artikel som handlade om myndigheternas slarv med offentlighetsprincipen. Där diskuterades att dåliga rutiner skulle kunna vara orsakerna till att många myndigheter inte klarar DN:s test av offentlighetsprincipen.

Anders R Olsson, en av Sveriges främsta experter på tryckfrihet, är kritisk till myndigheternas agerande.

Är det bara på det området som det finns anledning att fundera på hur myndigheter hanterar medborgarna och deras problem?

I vilka andra hänseenden drabbas allmänheten när regelverk, paragrafer och prejudikat manipuleras för att passa myndigheters och ledande politikers syften oavsett om det gäller att få en budget att se ut att vara i balans eller att dölja att fel har begåtts.

En grupp som misshandlas av olika myndigheter är trafikskadade. I den grekiska mytologin finns Chimaira, ett odjur som består av tre olika företeelser som sliter sönder sina offer. Ett eldsprutande lejonhuvud, ett gethuvud och en giftorm (bilden ovan).

Den som drabbades av Chimaira var förlorad.

En trafikskadad brukar vilja försöka komma tillbaka efter sin olycka, men möter många svåra hinder. Det gäller inte bara att bli botad. Det gäller att inte gå under fysiskt utan också att undvika ekonomisk katastrof när svensk sjukvård inte kan fastställa eller behandla kroppskadorna. Att komma helskinnad genom försäkringssystemen är för svårt skadade ett betydande problem. Om några av de bekymmer som uppstår efter en olycka handlar detta dokument.

Hur myndigheter och försäkringsindustrin motarbetar drabbade finns beskrivet i detta försök till att ge en bild av hur verkligheten ser ut när olyckan väl inträffat.

På www.nackskadeforbundet.se finns ytterligare en mängd information om hur hanteringen kan se ut, men också vad man som drabbad eller anhörig bör tänka på.

Nästa trafikoffer kan vara Du själv eller någon av Dina nära och kära!

I en lång rad av fall har Försäkringskassan förvägrat ersättningar till nackskadade, trots att de haft sådana besvär som uppstått i samband med fall- eller trafikolyckor, så att de inte kunnat klara av att arbeta.

Bedömningarna har gjorts av försäkringsläkare vilka inte haft rätt specialitet.

Önskad ändring: Från Försäkringskassan och försäkringsindustrin helt oberoende specialisters bedömningar är ett måste framöver, om skadedrabbade skall få bästa chans att bli botade.

I samband med trafikolyckor drabbas inte bara halskotpelarens strukturer. Även centrala nervsystemet blir allt som oftast drabbat, men glöms bort i sammanhanget när undersökande läkare har otillräckliga kunskaper.

Finns inte korrekta uppgifter om skador med i journalerna redan från början uppstår alla tänkbara problem när den skadedrabbade skall bedömas av Försäkringskassans eller försäkringsindustrins välbetalda försäkringsläkare.

Utan sådan information är ärendet förlorat, samtidigt som försäkringssystemen sparar in på utbetalningarna till skadeoffren.

På begäran har Nackskadeförbundet från Försäkringskassans huvudkontor fått ut en del meritförteckningar, vilka bekräftat att bedömning gjorts av försäkringsläkare utan känd kunskap om nackskador. Risk uppstår att friskskrivning sker trots att skador föreligger.

Inte ens Försäkringskassans koordinatorer (läkare med överordnad ställning som vid behov skall hjälpa mindre erfarna försäkringsläkare att göra korrekta bedömningar) har den nödvändiga kunskapen att bedöma nackskador och deras konsekvenser.

Mer om detta och mycket annat går att läsa på Nackskadeförbundets hemsida – www.nackskadeforbundet.se eller på diarieförda handlingar till Försäkringskassan eller hos registrator på regeringskansliet.

Försäkringskassan avslår ersättningar med motiveringar, som bryter mot de beslut som EU-domstolen fastställt skall gälla inte bara i resten av EU, utan även i Sverige.

Trafikskadade förlorar i förvaltningsdomstolar och kammarrätter med hjälp av svenska regelverk, som inte längre är giltiga. Medicinsk okunniga domare går i de allra flesta fall på myndigheten Försäkringskassans felaktiga tolkningar och uppgifter. Något som måste anses vara ett motstånd mot medborgarnas EU-rättigheter.

På ett likartat sätt drabbas trafikskadade när försäkringsindustrins försäkringsläkare utan analys av fakta hävdar åsikter som inte stämmer med EU-domstolens beslut om vad som skall gälla.

På – www.nackskadeforbundet.se - går att läsa hur Trafikskadenämnd och försäkringsbolag agerar mot trafikskadade.

När Nackskadeförbundet gått från myndighet till myndighet och påtalat alla typer av felaktig hantering hänvisas till andra myndigheter, regelverk eller svenska omtolkningar av EU-domstolens beslut och domar. Detta agerande måste klassificeras som myndighetsmissbruk.

Uppgifter finns att Försäkringskassan spenderar mycket stora summor på att friskskriva skadedrabbade, vilka ännu inte fått skador diagnosticerade eller behandlade. Så har t ex förre näringsministern Björn Rosengren skapat ett företag, som tjänat storkovan på en sådan verksamhet.

Detta har föranlett Nackskadeförbundet att begära ett möte med Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord för att få förklaring till att en sådan hantering har fått pågå.

Diarienummer har erhållits, men Orustfjord anser inte att det finns någon anledning att diskutera denna kontroversiella hantering och avböjer ett möte.

Även till ordföranden i Försäkringskassans styrelse, förre finansministern Erik Åsbrink, har skickats en begäran om förklaring till den dyrbara hantering som trafikskadade utsätts för – istället för att få diagnoser fastställda och nödvändiga behandlingar för att åter ev kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.

Spelar det någon roll att Björn Rosengren och Erik Åsbrink sedan länge umgåtts både i regeringskansli och privat? Diarienummer har Nackskadeförbundet erhållit, men så här långt ingen tid för ett möte.

Många brev med krav på diarienummer har skickats till registrator vid kanslihuset, till Försäkringskassan, till försäkringsbolag, Trafikskadenämnd, Finansinspektion mm, men reaktionerna låter dröja på sig.

Trafikskadenämnden anser sig inte vara någon myndighet, men tolkning av erfarna jurister är att när samhället delegerar uppgifter till olika privata verksamheter, så följer därmed också skyldighet till offentlig insyn.

Försäkringsbolag och deras gemensamma verksamhet är organiserad i  och genom Trafikskadenämnden. Tillsammans hanterar de trafikförsäkringen och därmed konsekvenserna av trafikolyckor.

De har därmed fått alla skyldigheter som vore de myndigheter.

Hos Trafikskadenämnden medges ingen insyn för skadedrabbade eller deras advokater eller ombud. Där sker allt helt i linje med Franz Kafkas ”hemliga domstol” i romanen ”Processen”. Boken rekommenderas som upplysningslitteratur!

Enligt erfarna jurister med kunskap i lagtolkning och EU-rätt torde verksamheten i Trafikskadenämnden vara att betrakta som kartellbildning – kanske något för EU-domstol och EU-kommission att kritiskt granska?

Finansinspektionen är kontrollmyndighet för försäkringsbolag och Trafikskadenämnd. Brev med frågor och krav på diarienummer till Finansinspektionens generaldirektör har trots lång väntan inte föranlett annat än att en tjänsteman längre ner i hierarkin har hänvisat till Konsumentombudsman eller till respektive försäkringsbolags klagomur. Som om det skulle hjälpa drabbade.

Brev till försäkringsbolag brukar inte leda till annat än att hänvisning sker till den Whiplashkommission, som försäkringsindustrin själv organiserade och finansierade eller till Trafikskadenämnden. Även den organiserades och finasieras av försäkringsindustrin.

Mer om konsensusdokumentet Whiplashkommissionens rapport, Trafikskadenämnden och Finansinspektionen går att läsa på www.nackskadeforbundet.se

Vad Finansinspektionen egentligen gör för kontroll av försäkringsindustrins verksamheter är således fortfarande obesvarade.

Att klaga till JO eller JK brukar/tycks inte leda till annat än att det står i svaret att några fel inte har begåtts - enligt av vad som brukar komma fram i medierna.

Myndigheter förefaller/tycks inte göra några fel. Skulle de någon gång ändock göra det  - så finns det alltid utvägar för att slippa stå till ansvar. Det går då att hänvisa till att det inte finns några passande paragrafer - varefter ärendet kan läggas till handlingarna.

Förr var enligt uppgift utredningar förutsättningslösa, d v s alla fakta skulle beaktas. I dagens läge hävdas att vilka mål som skall nås redan har beställts och utredare valts med hänsyn till det.

Det finns t ex antydningar om att den domare, som tillsattes att utreda trafikförsäkringen, tidigare arbetat åt försäkringsindustrin. Att denne inte ansåg att försäkringsläkare skulle stå under någon myndighets kontroll skulle kunna förklaras av de förbindelser som hävdats.

Domare, som sitter i kammarrätt, kan även avgöra ärenden i Trafikskadenämnden. Skulle detta kunna vara delikatessjäv?

Domstolarna betraktar försäkringsläkarna som de verkliga specialisterna, trots att de endast studerat journaler och intyg, men av rädsla att bli påverkade av empati när de möter offren för trafik- och fallolyckor, så vill de inte ha någon kontakt med dem. - Detta brukar vara ett stående argument.

Att de drabbades specialister tillsammans med andra läkare utrett och behandlat vad som hänt och skadats tycks inte imponera på domstolar i någon större utsträckning, eftersom i de allra flesta fall förlorar skadade i processer mot försäkringsindustrin och Försäkringskassan.

Trafikskadenämnden fastställer de invaliditetstabeller som skadedrabbade klassificeras med hjälp av. Domstolarna tycks tro att tabellvärdena bygger på någon form av vetenskap, men det kan på goda grunder ifrågasättas.

Har de försäkringsbolagsdirektörer, som sitter med i den grupp som föreslår tabellvärdena, tillräcklig medicinsk kunskap för att veta vad som gäller i det verkliga livet efter en olycka?

Hur kommer det sig t ex att invaliditet vid svåra nackskador successivt har reducerats med tiden? Ger moderna svåra nackskador upphov till mindre besvär än vad de gjorde förr?

Har evolutionen tagit nya stormsteg när det gäller den grundläggande konstruktionen av halskotpelare och centrala nervsystemet?

Är det inte snarare budget, ekonomi, vinst och bonus som är ledtråden till att förstå varför försäkringsverksamheterna fungerar, eller snarare inte fungerar som de borde?

Även om dessa saker går det att läsa på Nackskadeförbundets hemsida, men även på internet,  t ex MyNewsdesk.

Den 29 oktober kommer Nackskadeförbundet att ha ett Seminarium om trafikskador i Falun, där internationellt verksamma specialister kommer att hålla föredrag och besvara frågor från publiken, både medicinska och juridiska.

Inte bara problem med nackskador kommer att beröras. Det finns andra medicinska problem som svensk sjukvård har dålig kunskap om. Därför har Bert Karlsson lovat att berätta om vilka problem som möter patienter med prostata- och tarmcancer.

Trafikskadenämndens ordförande kommer också att berätta om hur och varför verksamheten kring trafikskadorna fungerar idag.

Summa summarum: Det finns mycket som tyder på att myndigheter har helt andra skäl för sin verksamhet än att tänka på att de skall vara medborgarnas tjänare. De försöker leda och styra oss dit de vill.

Justitieminister Beatrice Ask har offentlighetsprincipen som ett av sina ansvarsområden som statsråd. Hon tycker nu att vissa myndigheter bör se över sina rutiner.

Varför bara vissa?

Offentlighetsprincipen är viktig! Den borde vara en grundbult inom svensk förvaltning. Det är viktigt att man får ut de handlingar man ska ha ut. Det finns riktlinjer om hur lång tid det skall ta och det verkar som om det i alldeles för många fall tar alldeles för lång tid. Ibland tycks det inte gå alls.

Principen om att det skall vara fakta som gäller - även inom vården - är mycket viktig!

Blir inte skador fastställda eller fel behandling insatt  kan trafikoffer inte bli rehabiliterade. Då förlorar individen mycket av livets innehåll och samhället drabbas av onödiga kostnader!

Vinnare blir välbetalda försäkringsmedicinska rådgivare, vilka ofta i sina utlåtanden återkommande hävdar åsikter som inte stämmer med senaste internationell vetenskap. Att de inte diskuterar alla fakta gällande krock och uppkomna skador, tycks inte spela någon roll då domstolen avgör processer, trots att kausalitet (sambandsbedömning) borde vara det grundläggande momentet.

Vinnare blir då även försäkringsindustrin när trafikskadade förvägras de ersättningar trafikförsäkringar enligt avtal skulle ha betalats ut.

Försäkringskassan tror att den sparar pengar åt samhället, när den flyttar över kostnader på andra samhällsfunktioner.

Vad ger det här för signaler?

– Det finns säkert en och annan myndighet som behöver fundera på om den har de optimala rutinerna för att hantera t ex trafikskadade så att de rehabiliterade kan återgå till ett mer normalt liv.

Läs både vad kristoffer.orstadius@dn.se har skrivit, men även vad Du kan finna på www.nackskadeforbundet.se

Bert Magnusson

Ordförande Nackskadeförbundet

Bo Sonnsjö

vice ordförande