Föreligger inte försäkringsbedrägeri när försäkringsindustrin på falska grunder vägrar ersätta trafikskadade?

Försäkringsbedrägeriet satt i system.

Hej, jag har sedan 10 år en whiplashskada. Jag vill med detta brev försöka beskriva vad det innebär att ha en kronisk whiplashskada (nackskada).

Den som har en kronisk whiplashskada och bor i Sverige är i princip helt rättslös. Vården gör inget, man får ingen ekonomisk kompensation från Försäkringskassan eller försäkringsbolag och politikerna blundar för problemen. [Sedan staten delegerade hanteringen av trafikskador till försäkringsbolagen och Trafikskadenämnden fick dessa status som myndigheter, med alla skyldigheter dessa har. Enligt EUjuridisk expertis råder en kartell-liknande relation mellan försäkringsbolagen och Trafikskadenämnden].

Anledningen [till att nackskadade är rättslösa] är att den svenska vården inte har tillräckligt bra diagnosmetoder som kan påvisa omfattningen av en nackskada och svenska läkare saknar tillräcklig kompetens.

I debatten har whiplashproblematiken tagits upp vid olika tillfällen, men den har varit fragmenterad och ensidigt inriktad. Fortfarande är det inte många som vet hur en whiplashskada ser ut och hur komplex problembilden är. Ett av de största sveken från vårt samhälle drabbar utan tvekan de nackskadade.

En whiplashskada uppstår genom att nacken utsätts för våld i samband med att man ramlar eller krockar. Skadorna sitter i halskotorna och nerverna i nacken, det vill säga i ett mycket känsligt område. Ibland läker skadorna ut av sig själv men var 5:e person som får en whiplashskada får bestående men på grund av skadornas art.

Symptomfloran vid whiplash gör att diagnosen kan fastställas med stor säkerhet, det vill säga att inga konkurrerande diagnoser finns.

Förutom svår värk i nacke och skuldror har personer med kroniska nackskador problem med balans, tinnitus och kognitiva besvär (minnesproblem, svårt att hitta ord, yrsel, problem med ögonmotorik, domningar, sömn- och koncentrationssvårigheter).

Skadorna är ibland livshotande pga att huvudets infästning mot ryggraden är skadad dvs huvudet ”sitter löst”.

Många i vårt samhälle går omkring med symptom av utbrändhet, stresskänslighet, balansproblem, yrsel, fibromyalgi, tinitus, nackvärk och kognitiva besvär utan att veta om att dom egentligen har en nackskada som är orsak till besvären. Då hjälper inte SSRI-preparat och KBT.

I vården möts nackskadade ofta av orden: ”Vi förstår att du har det besvärligt men vi kan inget göra och du får lära dig att leva med besvären.” Vården skriver ut värktabletter och antidepressiv medicin.

Det viktigaste är att en diagnos, som beskriver omfattningen av nackskadorna kan ställas, men vården i Sverige har som sagt inga metoder för att åstadkomma detta och ännu mindre metoder för att åtgärda "whiplashskador".

Utomlands tillämpas effektiva metoder för såväl diagnos som behandling, framförallt när det gäller de översta nackkotorna C1 – C2, men de avfärdas av den svenska läkarkåren och av Försäkringskassan även om de är vetenskapligt erkända.

Bilden ovan visar skador på C5 [den femte halskotan] genom funktionell magnetröntgen (FMRI). Den beskriver MR-undersökning som visar en 50-procentig luxation av femte halskotan i förhållande till den sjätte. I bakre delen av spinalkanalen ses ett kraftigt ökat avstånd mellan spinalutskotten på femte och sjätte halskotorna somtecken på avslitning av de bakre ligamenten (dubbelriktad pil).

Notera också den lilla blödningen på framsidan av kotkropparna C6 och C7 (vit pil).

I brist på bra diagnosmetoder blir whiplash ett osynligt begrepp på samma sätt som elallergi och utbrändhet är svårt att påvisa. Det går inte att ta på.

Bara den som skadats vet vilket lidande det innebär.

För att bedöma en whiplashskada krävs en samlad kompetens inom ortopedi, neurologi, neurokirurgi och röntgen. Det råder dock stor kompetensbrist hos svenska läkare i dessa frågor.

Läkarna undviker att engagera sig. Dom tar sig inte tid att sätta sig in i problemen kring nackskador.

Läkarna kryper undan med argumentet att det saknas "vetenskap och beprövad erfarenhet". Så kommer det att fortsätta att se ut i Sverige.

Hur man än kämpar för att komma rätt i vården hamnar man på ruta ett. Systemet fungerar inte. Det är som att spela Svarte Petter. Spelkortet skickas vidare från läkare till läkare. Okunskap och ovilja gör att man inte kommer någon vart.

Karolinska Sjukhuset har sagt nej till operation.
Ryggkliniken i Strängnäs har sagt nej till operation.
Spine Center i Upplands Väsby har sagt nej till operation.
Akademiska sjukhuset i Uppsala har sagt nej till operation.

En kronisk nackskada medför ett stort psykiskt och fysiskt lidande. Har man en nackskada måste man på heltid ägna sig åt att sköta de rättsliga frågorna och kontakterna med vården.

För en nackskadad med begränsad ork krävs det en enorm insats för att göra detta. Pga bristerna i vården hamnar den whiplashskadade i ett ingenmansland.

Som en följd av detta drabbas den skadade av stora kostnader, ofta i storleken 1-4 miljoner kronor, beroende på förlorade intäkter, kostnader för att få vård utomlands och rättegångskostnader.

Ofta förlorar den nackskadade i tvistemål mot försäkringsbolagen [och Försäkringskassan] eftersom det i brist på effektiv diagnostik [i Sverige] är svårt att påvisa en nackskada.

Hela sjukdomsbilden gör det svårt för en whiplashskadad att fungera.

Det sociala livet fungerar inte, man har inte ens ork för sina egna utan man blir isolerad. Många blir ställda på bar backe. En del tar livet av sig.

Statliga medel för forskning, (3 milj), har använts bland annat av läkare som har kopplingar till försäkringsbolagen det vill säga partiska läkare.

Denna forskning har pågått i flera år utan att leda någonstans säger Spine Center, Tycho Tullberg fd försäkringsläkare. Hur länge ska man hålla på med försöksverksamhet i Sverige

http://svt.se/2.116677/1.1716266/trots_forskningsmiljoner_-_inget_hopp_for_nackskadade

Varför satsar inte svensk sjukvård på effektiva metoder så att man kan få tillbaka nackskadade till ett normalt liv och till arbete?

Det är ju mindre kostsamt för både samhälle och försäkringsbolag.

Varför låter politikerna privata intressen styra i just dessa viktiga frågor?

Svaret är naturligtvis att det är kortsiktiga ekonomiska intressen som styr.

Försäkringsbolagen och Försäkringskassan har greppet om vården genom en kår av avlönade försäkringsläkare, spridda på sjukhusen i Sverige, som med alla medel filtrerar bort möjligheterna för individen att få ekonomisk ersättning och nödvändig vård. [Detta är att betrakta som myndighetsmissbruk].

Så här arbetar försäkringsbolagen vid en tvist om nackskada:

1. Vägran att betala ut ersättning

2. Om journal (helst akutjournal) inte förts med anteckningar om nackproblem direkt efter olyckan förnekar försäkringsbolaget samband med olyckstillfället.

3. Vid stämning inför domstol går försäkringsbolaget igenom äldre journaler för att kunna hitta andra orsaker till problemen än själva olyckan.

4. Försäkringsbolaget använder sig av betalda läkare (4-5 stycken) som bedömer de medicinska frågorna till försäkringsbolagets fördel. Det är ofta läkare som saknar kompetens inom området.

5. Om den skadade inte kan påvisa att det är mer sannolikt att olyckan orsakat problemen än något annat får den skadade ingen ersättning. Med andra ord dåliga odds för den som stämmer ett försäkringsbolag. Det leder i sin tur till att många undviker att stämma försäkringsbolaget. [Samma problem föreligger gällande Försäkringskassan].

Det borde ju vara så att merparten av de whiplashskadade vinner en rättstvist, men så är det inte, det är endast ett fåtal som vinner vilket måste tolkas så att rättspraxis inte fungerar som den ska. [Genomgång av domar vid Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt i början av 2000-talet visade att försäkringsindustrin vann i 93%].

Försäkringsbedrägeriet eldas på av ett dåligt fungerande rättssystem. Det är inte vanligt sunt förnuft som råder i rättssalen, det är enbart fråga om retorik.

Från att ha varit en frisk sportig människa förändras min hälsa i samma ögonblick som jag krockade för tio år sedan.

Hur kan alla mina symptom som började samma dag som jag krockade bero på något annat än olyckan trots att det verifierats i samband med avancerad röntgen och i samband med operation att jag har skador i nacken som jag ådragit mig genom kraftigt våld från sidan.

Alla mina besvär finns journalförda med början 7 veckor efter krocken. Mina vänner, släktingar och min arbetsgivare har intygat att jag förändrades omedelbart efter krocken.

Det finns sju omfattande medicinska utredningar som gjorts av specialister som alla pekar på nackskador som orsakats av trafikolyckan.

Två år efter olyckan sjukpensionerades jag på grund av 10 whiplashrelaterade diagnoser, bland annat ryggmärgsskada, skador på kranialnerver och skador på nerver i halsregionen.

Jag har nyligen genomgått en steloperation av nacken som medfört att alla besvär försvann. Det kan knappast ifrågasättas att jag ådrog mig nackskador vid krocken som orsakat alla mina besvär.

Ändå vägrar Aktsam/Trygg Hansa att betala ut ersättning. Det måste betraktas som försäkringsbedrägeri.

Det är skandal att rättsväsendet inte förmår skipa rättvisa utan istället stödjer försäkringsbolagens [och Försäkringskassans] bedrägerier.

Försäkringsbolagen har en självpåtagen roll att sitta inne med all kompetens gällande whiplashskador och utformar styrdokument med olika teorier om whiplashskador, exempelvis den traumatiska principen, medan politikerna, Socialstyrelsen och vården betraktar problemen som passiva åskådare. Hur länge ska detta få fortgå?

Ytterst är det som sagt ekonomiska intressen som styr. Advokaterna är intresserade av att processen med försäkringsbolagen drar ut på tiden så att dom får ut så mycket som möjligt av rättsskyddet.

Försäkringsbolagen vill slippa ta sitt ansvar att betala försäkringstagarna. Ju mer försäkringsläkarna motarbetar de whiplashskadade desto mer tjänar dom och försäkringsbolagen.

Vården har inte resurser eller kompetens.

Domstolarna har ingen möjlighet att göra korrekta bedömningar eftersom dom inte har medicinsk kompetens utan hamnar i händerna på försäkringsbolagens sakkunniga som är skickliga på att vilseleda ledamöterna i rätten. Vem kan ifrågasätta en läkares utlåtande?

Inte ens massmedia har kunnat framställa en objektiv och korrekt bild av dessa missförhållanden trots att det är deras uppgift.

Svarta pengar kallas de skattepengar som undanhålls staten men pengar som medvetet undanhålls försäkringstagarna är ännu svartare eftersom det rör sig om avtalsbrott. Det är i realiteten försäkringsbedrägeri.

Det finns ett utbrett förhållningssätt av svek, cynism och feghet i det svenska samhället i dessa frågor.

Socialstyrelsen lutar sig mot så kallade sakkunniga läkare, som bara skakar på huvudet så fort de får höra talas om någon metod inom whiplash som tillämpas utomlands oavsett om det gäller diagnostik eller ortopedi/kirurgi.

Därför får de skadade ingen ersättning för utlägg i samband med utlandsvård.

Svenska medborgare lyder under svenska regler (här tillämpas inte EU-reglerna).

Eftersom det inte finns någon kompetens i Sverige får vi Svenskar söka vård utomlands. Vård utomlands får betalas av patienten själv eftersom den inte stöds av "vetenskap och beprövad erfarenhet" [de svenska regelverk som svenska myndigheter sedan länge använt, men som numera inte gäller - enligt EU-domstolens beslut].

Varför ska tjänstemän utan tillräcklig kompetens sitta och bedöma ersättningar när ersättningssystemet ändå är styrt av ett stelbent regelverk som gör att det nästan inte finns någon möjlighet till individuella hänsyn [myndighetsmissbrum].

En nackskadad står ofta lottlös i dessa sammanhang eftersom försäkringskassan och försäkringsbolagen avlönar lojala läkare, som gör sitt yttersta för att den skadade inte ska få någon ersättning.

Landstinget hänvisar till vad Socialstyrelsen säger och i brist på vägledning gör man ingenting även om landstinget har full rätt att göra avsteg från Socialstyrelsens rekommendationer.

Inga individuella prövningar görs vare sig av Socialstyrelsen eller av landstingen. Alla gömmer sig bakom begreppet "vetenskap och beprövad erfarenhet" för att slippa ta sitt ansvar.

Själv har jag (på egen bekostnad) blivit diagnostiserad med hjälp av provokativ röntgen i Norge och funktionell magnetröntgen i Finland och fått veta hur allvarliga skador jag har. Röntgenresultaten är identiska. Resultaten visade att jag behövde bli opererad så fort som möjligt.

Den 3 juni i år åkte jag till Iran för att bli opererad. Kostnaderna fick jag stå för själv. Pengar som jag måste låna. Operationen blev lyckad och jag blev av med alla mina problem.

Hade jag fått hjälp i Sverige från början hade jag levt ett normalt liv i dag. Min kamp mot myndigheter, rättsväsende och den svenska sjukvården har dock brutit ned mig från en frisk, sportig och levnadsglad människa till en individ som saknar självkänsla och som inte längre känner något människovärde.

Jag ser nu, tack vare operationen, med viss tillförsikt på framtiden. Jag kan börja umgås med mina barn och barnbarn och siktar på att börja jobba.

Jag är långt ifrån ensam om detta. Jag vet flera som inte orkar strida för sin rätt utan accepterar att vika sig och fortsätta sitt liv som invalid.

Kvar har jag nu min strid med försäkringsbolaget, som vägrar att betala ut någon ersättning. Istället kan jag bli skyldig försäkringsbolaget en massa pengar bara för att jag försökt hävda min rätt enligt det försäkringsavtal jag hade genom min trafikförsäkring.

[Besluten fattas i Trafikskadenämnden, en organisation som försäkringsindustrin organiserat och finansierat. Finansinspektionen, som är kontrollmyndighet, fullgör inte sina skyldigheter att se till att Trafikskadenämnden objektivt skall se till att skadedrabbade får en korrekt hantering, som bygger på EU-domstolens beslut. Läs på www.nackskdeforbundet.se brevet till Finansinspektionens generaldirektör, som ännu inte besvarats.]

Varför bryr sig ingen? Varför tar ingen sitt ansvar?

Ett års sjukpension för en whiplashskadad kostar lika mycket som operationen av nacken kostar, så varför ställer inte sjukvården i Sverige upp med dessa resurser för att få tillbaks de som skadats till ett normalt liv?

Alla som duckar borde få hamna i samma situation som jag, för att förstå vad detta lidande innebär och förhoppningsvis bli mer ödmjuka och empatiska.

Det spelar ingen roll vart man vänder sig som nackskadad. Försäkringsbolag, vård, politiker, Försäkringskassa, alla avfärdar den som är nackskadad trots att man har invalidiserande skador som kan vara livshotande.

Ordet invalid betyder egentligen ogiltig. Det är så samhället ser de whiplashskadade.

[Anmärkningar. Ovan gjord beskrivning är inte unik! Mängder med drabbade blir hanterade på samma sätt. Om detta finns det många berättelser på Nackskadeförbundets hemsida www.nackskadeforbundet.se

Kommentarer inom hakparenteser är gjorda av Bo Sonnsjö.]

Bert Magnusson

Ordförande

Bo Sonnsjö

vice ordförande

Styrelsen