Ny undersökning bland svenska cancerpatienter avslöjar stora brister: Hur mycket får några extra månader i livet kosta? – Och vem sätter prislappen?

Individuellt riktad cancerbehandling som ger en vecka, en månad, två månader extra i livet är inte självklar för alla patienter.

70 procent av svenska cancerpatienter har inte ens en skriftlig behandlingsplan och därmed liten chans att reflektera över eller be om en andra bedömning av de insatser som görs för att förlänga livet. Detta framgår av en ny undersökning bland 420 svenska cancerpatienter.

– Det som i ett landsting bedöms vara en given behandling för att förlänga ett liv, används över huvud taget inte i ett annat. Det är oacceptabelt att landstingen ska få ta egna beslut på hur länge ett liv ska få kosta pengar och vad prislappen är i just deras landsting. Staten måste ta över finansieringen för att utrota orättvisorna som finns vid högkvalificerad cancervård, säger Katarina Johansson, samordnare för Nätverket mot cancer, NMC.

Under Almedalsveckan presenteras delar av en undersökning bland 420 cancerpatienter som NMC genomfört under våren.

Nekas lagstadgade rättigheter

Resultat visar att patienter har liten insyn i och kunskap om den behandling de får. Sju av tio har inte fått någon skriftlig vård- eller behandlingsplan. Många känner inte ens till att vården enligt hälso- och sjukvårdslagen har en skyldighet att ge individanpassad information, delaktighet i behandlingsbeslutet och information och möjlighet till en second opinion (d.v.s. att vid svåra sjukdomar kunna få en förnyad medicinsk bedömning på ett annat sjukhus). Patientundersökningen visar: 

• 66 procent kände inte till rätten att få individanpassad information.
• 52 procent kände inte till att han/hon kan vara delaktiga i behandlingsbeslutet.
• 44 procent kände inte till att de ska få information om möjlighet till second opinion. 

– Resultatet är skrämmande, vi talar om lagstadgade rättigheter, konstaterar Katarina Johansson. 

NMC har startat ett upprop med krav om att staten tar över finansieringen från landstingen för kvalificerad och individuellt riktad behandling för cancerpatienter. Att det sker en aktiv ekonomisk värdering ute i landstingen av vad extra tid i livet är värt, vittnar en kvinna som skrivit under uppropet om: 

”Min sambo dog i cancer förra året, 53 år gammal. Han hade då väntat i ett par månader på behandling. Eftersom han hade en allvarlig form av cancer med dålig prognos blev han nedprioriterad i behandlingsköerna. Det fanns ändå inte chans till fullständig bot för honom, ”bara” längre liv – berättade läkaren efter hans död. Det var förklaringen till att han inte fick behandling direkt i samband med diagnosen. När han efter ett par månaders väntan väl fick behandling var det för sent, han dog veckorna efter behandlingen påbörjats.” 

Mer information och frågor:

Katarina Johansson, samordnare Nätverket mot cancer, 0705-72 60 80
Pressansvariga: Lena Bergling 0702-34 51 58, Annika Eliasson 0702-35 43 35 

Fakta om undersökningen

Undersökningen är webbaserad och startade som ett EU-projekt 2009. Då deltog 11 länder och projektet avslutades 2010. I Sverige har patientföreningar fortsatt genomföra enkäten 2011 och 2012.

I år har 1 170 svar kommit in, 420 av dessa rör cancergrupper som hör till Nätverket mot cancer.

Undersökningen presenteras i sin helhet under hösten.

Fakta om Nätverket mot cancer

Nätverket är ett samarbete mellan cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer på nationell nivå som arbetar för att lyfta viktiga gemensamma frågor om cancervården i Sverige. Huvudfrågor är cancerprevention, en rättvis cancervård och patienträttigheter.

I Nätverket mot cancer ingår: Blodcancerförbundet, ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, Lungcancerförbundet Stödet, Nätverket mot Gynekologisk Cancer, Svenska hjärntumörföreningen och Svenska Ödemförbundet.