Ny rapport kartlägger hat och hot på nätet i Norden

I morgon, 21 juni, presenteras rapporten Hat och hot på nätet – en kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv. Hur näthat ska stoppas är en aktuell fråga i alla nordiska länder. Att kommentarsfält fylls med hotfulla och sexistiska inlägg är ett demokratiproblem, då det riskerar att tysta röster i det offentliga rummet. Men att komma åt förövarna är inte helt enkelt. Ett av problemen är att lagstiftningen på området inte är uppdaterad. Rapportförfattaren Moa Bladini föreslår därför bland annat en skärpning av hatbrottslagstiftningen.

– I Norden råder en osäkerhet om vad som är brottsligt och hur olika typer av överträdelser bör hanteras - inte bara hos dem som utsätts för näthat, utan i vissa situationer också bland poliser, åklagare och domare. Det är ett problem för rättssäkerheten, säger Moa Bladini, rapportförfattare och lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet.

Det är Nordisk information för kunskap om kön (NIKK), som på uppdrag av Nordiska ministerrådet, har kartlagt den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet. Rapporten visar att såväl kvinnor som män är utsatta för kränkningar på nätet – i ungefär lika stor utsträckning. Kvinnor och män drabbas dock på olika sätt. När män – särskilt i offentligheten – utsätts för näthat är det oftare fråga om kränkningar med anspelning på yrkesskicklighet och kompetens eller hot om våld. Kvinnor utsätts istället för kränkningar med betydligt större inslag av sexism, sexuella hot och trakasserier som snarare kopplar an till person än profession.

Den färska kartläggningen visar att lagstiftningen i de nordiska länderna i stora delar är lika: Hatyttringar är kriminaliserat som ett enskilt brott i samtliga nordiska länder och skyddar vissa uppräknade grupper. Kön faller dock utanför bestämmelserna i samtliga nordiska länder, men i den finska lagstiftningen finns en teoretisk möjlighet att inkludera kön. I hela Norden råder också en osäkerhet kring hur bestämmelserna som omfattar hatbrott ska tillämpas och var gränsen mot yttrandefriheten går, vilket leder till att bestämmelserna inte används i den utsträckning som i teorin är möjligt. Det innebär att det praktiska skyddet är litet för samtliga grupper, och i dagsläget obefintligt för dem som utsätts på grund av kön. Det bör sättas i relation till den forskning som visar att näthat mot kvinnor i stor utsträckning kan kopplas till kön.

Enligt Moa Bladini finns det därför anledning att överväga att även skydda personer som angrips på grund av kön i hatbrottslagstiftningen.

– Mot bakgrund av att kvinnor särskilt drabbas av näthat med koppling till kön och att de nordiska länderna värderar jämställdhet högt, är det anmärkningsvärt att inget av de nordiska länderna ger ett skydd för utsatthet på grund av kön i hatbrottslagstiftningen.

Rapporten presenteras vid konferensen Nordisk konferanse om hatefulle ytringer den 21 juni i Stavanger, Norge

Rapporten kan läsas i sin helhet på nikk.no klockan 09.00 onsdag 21 juni. 

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Sanna Schiller
Kommunikatör NIKK
sanna.schiller@genus.gu.se
0766 – 22 54 30