En fredagsfundering om dyrt nötkött i butiken...

En fredagsfundering om ”dyrt” kött i butiken…

Jag har jobbat med Naturbetesprojekt i många år och skulle vid det här laget vara oberoende välbeställd om jag hade fått en 10:a varje gång någon i köttbranschen har sagt till mig:

- Men du förstår ju Anna, kunderna klarar inte av att betala så mycket mer för nötkött i butiken, vi kan inte lägga på 4-8-10 kronor mer på avräkningspriset, för det är omöjligt att ta ut det mervärdet mot kund sen.

Envis som jag är har jag hävdat motsatsen, men det är klart, lite osäker har man ju blivit under årens lopp eftersom de som sagt ovanstående varit framstående män, och någon enstaka kvinna, i livsmedelsbranschen. Och jag har saknat bevis på motsatsen.

Tack vare COOP i Boxholm har jag nu bevis – eller i varje fall en bra början på ett!

Så här var det. I min lilla COOP butik lyste skylten i kötthyllan emot mig härom kvällen:

KAMPANJ – Entrecote från Australien – endast 399 kronor/kg.

Precis bredvid skyltas det för svensk entrecote – endast 249 kronor/kg.

WOW – tänkte jag – det här måste ju vara något alldeles extra – och läste på paketet:

-COOP Prima smaker från Australien, frigående köttrasdjur ursprungna från Angus och Hereford.

OK – med lite god vilja överser jag med den kalkonsvenskan och läser vidare:

-Hög och jämn kvalitet

-Utvalt kött från utvalda uppfödare

-Kött uteslutande från stut eller kviga (intressant!)

Från djur som går ute året om (jovisst, men det är ju Australien vi pratar om – där finns inga stallar, däremot gott om feedlots under bar himmel…)

På baksidan får jag veta att köttet är styckat och packat av HK Scan som exakt två timmar senare styckade och packade den svenska entrecote som ligger bredvid på hyllan. Köttet är exakt likadant att se på, ligger i likadana snygga vacuumpackade skivor som uppvisar god marmorering, bra djup i köttfärgen och känns fasta och fint under fingrarna. Helt jämförbar kvalitet så långt.

Vad står det då på den svenska köttbiten, som är hela 150 kronor billigare per kilo?

-Nöt från noga utvalda gårdar

-Vacuumpackat för ett naturligt mörare och godare kött.

Det är allt – ja, kött från Sverige-märket finns med på paketet också.

Men herregud, tänker jag, som nu börjar få underliga blickar från personalen i butiken eftersom jag kryper på golvet för att få en bra bild av köttbitarna, vad är det jag missar här? En vanlig kund måste ju, precis som jag, tro att det är något alldeles speciellt med den köttbit som kostar 50 % mer än den svenska. Men är det verkligen det - och vad i så fall ?

Naturbeteskött garanterar också att köttet kommer från frigående stutar och kvigor, men visst, vi kan inte garantera att de allihop är ”ursprungna från Angus och Hereford”. Däremot kan vi garantera att djuren ALLIHOP vårdat svenska naturbetesmarker och i princip bara levt på gräs i olika former  under sin levnad. Ja, de står inne på vintern, men det skulle jag tro att de flesta svenskar förstår nödvändigheten av när de går ut och sätter sig i en kall bil på morgonen.

Min fredagsfundering blir alltså – är vi FORTFARANDE så dåliga på att kommunicera våra egna fantastiska mervärden? Eller HUR kan man annars förklara att det anses vara ett KAMPANJPRIS att be om 399 kr/kg för australiensiskt kött, som egentligen bara hävdar att det kommer från köttraskvigor och stutar av köttraskorsning?

Min positiva sida ropar: Ja hurra, här finns ett marknadssegment som vi också kan ta del av! Medan min negativa sida muttrar: att det ska vara så svårt att lära oss hur man framgångsrikt kommunicerar mervärden…

Trevlig Helg på er allihop – jag tror att jag låter min positiva sida vinna ikväll!

Heja vad vi ska ge australiensarna en match om det här!

Anna Jamieson, verksamhetsledare Naturbeteskött i Sverige