Med hela kedjan i rummet går det inte att skylla på någon!

Vad krävs för att ett lokalt producerat Naturbeteskött ska komma ut på marknaden och hur kommunicerar man det mervärde som en sådan produkt har? Det var frågan när restauranger, butiker, uppfödare och ett slakteri samlades på Vreta Kluster i måndags eftermiddag.

Runt om i Linköpings kommun går betesdjur och vårdar värdefulla betesmarker men ingenstans i butiker eller restauranger kan du köpa köttet från dessa djur. Projektet Linköpings Naturbeteskött har till uppgift att knäcka den här nöten under hösten och att, åtminstone på prov, få fram ett certifierat Naturbeteskött till Linköpings konsumenter. Frågorna var många under mötet och diskussionerna ibland heta.

- Varför är svenskt kött så segt ? ville en kock veta.

- Varför kan inte slakterierna hänga kött längre, så som man gjorde förr? undrade en annan.

- Klarar ni av att leverera kött året runt? ville butikerna höra från lantbrukarna.

Projektledarna Anna Jamieson, Naturbeteskött och Louise Ridderström, Östgötamat, har hösten på sig att sy ihop ett samarbete mellan lantbrukare med Naturbetesmarker, slakteriet, butiker, restauranger och kommunens kök. Intresse finns i hela kedjan men utmaningarna för att få köttleveranserna att fungera rent praktiskt är många. Olika önskemål och detaljer ska synkroniseras och det blir under eftermiddagen tydligt varför utbudet av lokalt kött ännu inte är så stort. Det är helt enkelt svårt att få till det i liten skala och alla behöver hjälpa till och vilja stötta systemet om det ska fungera.

Nästa steg i projektet blir att få fram konkreta priser, önskemål om volymer, leveransdatum och förstås tillgång på djur av rätt kvalitet. Dessutom ska deltagarna samlas igen i november - denna gång för att lära sig mer om köttkvalitet och hur uppfödningen av djur på Naturbetesmark går till.