Skattebefria Certifierat Naturbeteskött - för klimatets och den svenska hagens skull!

Elin Röös, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, undersöker i ett nytt forskningsprojekt formerna för en klimatskatt på livsmedel som ett sätt att rädda världen från klimatförändringarna. Projektet, som pågår mellan 2016 - 2018, är finansierat av Naturvårdsverket. Det handlar om att undersöka vilka klimatpåverkande effekter en specifik skatt på livsmedel, varierad beroende på livsmedlens klimatpåverkan, skulle kunna få.

Inte helt förvånande blir de första rapporterna från projektet ett förslag att införa  klimatskatter på det röda köttet i form av lamm och nötkött. Projektet sägs vara sprunget ur en ökande medvetenhet om animalieproduktionens klimatpåverkan och den ökande svenska köttkonsumtionen.

– Vi behöver nåt slags mer kraftfullt styrmedel och då tittar vi i det här projektet på om en klimatskatt på livsmedel skulle kunna vara ett alternativ, säger Elin Röös.

Att en beskattning av just lamm- och nötkött riskerar att slå tillbaka mot andra miljöaspekter, såsom bevarandet av biologisk mångfald, är Elin Röös medveten om. Därför ska man i projektet också titta på om det går att använda åtminstone delar av de insamlade skattepengarna till att stötta betesmarker med höga naturvärden.

Frågorna hopar sig när jag läser om projektet och lyssnar till Elin Röös i ett inslag på Eko-nyheterna:

• Stöd ska kunna ges till bevarande av betesmarker om antalet nötkreatur sjunker, säger hon. Hur ska bevarandet kunna ske utan betesdjur? Eller ska stödet ges för att på andra sätt stimulera till hållande av betesdjur? Är det kanske så kallade klappstutar, som aldrig går till slak, som Elin vill betala stöd till? Vad har man då uppnått ur klimatsynpunkt - metangasavgång UTAN någon som helst livsmedelsproduktion?

•  I ljuset av de senaste två årens katastrofala, icke fungerande hantering av miljöstöd till just värdefulla betesmarker får Elin Röös ursäkta om jag är skeptisk till lanseringen av nya stöd. Ytterligare pengar, baserade på kriterier som förvirrar, skapar osäkerhet och som inte betalas ut i tid, stöttar ingen. Vare sig marker eller bönder.

• Projektet har kommit till mycket beroende på den kraftigt ökande köttkonsumtionen i Sverige, säger forskarna. Det är ett märkligt påstående. Köttkonsumtionen i Sverige har legat i princip stilla de sista två åren. Det är sant att vi sett en total ökning på 13 kg per capita under de sista 15 åren, men av de 13 kilona står fågelköttet för hela 10. Nötköttet ligger på samma nivå idag som 2010.  Kanske ska vi inte fokusera på nöt- och lammkött då?

Men låt oss nu säga att Elin Röös och Naturvårdsverket får gehör för sina tankar om en köttskatt baserat på klimateffekter. Det är trots allt inget nytt förslag. Vänsterpartisten Jens Holm har sedan 2010 ihärdigt drivit frågan och Jordbruksverket utredde koldioxidskatt på kött i en rapport från 2013. Finns det något vettigt sätt att tänka kring en framtida köttskatt?

Ja, det tycker vi och lanserar förslaget om att skattebefria Certifierat Naturbeteskött!

Elin Röös själv var med och tog fram WWF´s Köttguiden, som år efter år lägger just certifierat ekologiskt  Naturbeteskött högst på listan över miljö- och klimatvänliga köttslag. En helt tvättäkta och oomkullrunkelig tredjepartscertifiering av Naturbetesnötkött finns i Sigill Kvalitetssystems regi sedan flera år. Kriterier för lamm väntar på marknadsefterfrågan i kulisserna.  Att göra det äkta naturbetesköttet skattebefriat skulle gynna svenska klimat- och miljövänliga betesbaserade köttuppfödare OCH rädda den svenska hagen.

Glad Påsk!

Anna Jamieson, verksamhetsledare Naturbeteskött i Sverige