Gå direkt till innehåll
Även på de första djuren för 500 miljoner år sedan fanns parasiter visar ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet. Rekonstruktion Rebecca Gelernter, Near Bird Studios.
Även på de första djuren för 500 miljoner år sedan fanns parasiter visar ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet. Rekonstruktion Rebecca Gelernter, Near Bird Studios.

Pressmeddelande -

Parasiter på de allra första djuren

Fossila armfotingar från en 525 miljoner år gammal havsbotten visade sig ha varit angripna av parasiter. Forskarna konstaterar att parasitism förekom redan bland de allra första djuren.

Resultaten publiceras i Nature Communications 2020-06-02 kl 17.00, svensk tid.

Det hittills tidigaste kända tecknet på parasitism upptäcktes när forskare från Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med kinesiska kollegor studerade tusentals fossila armfotingar från en 525 miljoner år gammal havsbotten i Kina. Många av armfotingarna hade flera vita fossil av ett tubformat djur på sitt skal och dessa verkar ha stulit mat ur armfotingarnas mun.

Parasitism

Parasit kallas en organism som lever på eller i en annan art på ett sätt som är skadligt för arten. Parasiter spelar en viktig roll i dagens ekosystem men mycket lite är känt om deras uppkomst och evolution.

Armfotingar

En armfoting, eller brachiopod, är ett djur som påminner om en mussla till utseendet. Den filtrerar vatten mellan två skal men har också ett fasthållningsorgan genom ett hål i skalet för att hålla sig fast i en sten eller gräva ner sig i sanden med. Idag är de inte så vanliga men armfotingar har varit betydligt vanligare under äldre tidsperioder. De uppkom under kambrium och är därför en av de äldsta nu levande djurgrupperna på jorden.

Angripna minskade i storlek

När skalens storlek jämfördes upptäcktes att armfotingarna som hade de tubformade djuren på sitt skal var signifikant mindre i storlek än de som inte var angripna. Skillnaden i kroppsstorlek var i genomsnitt 25%.

- Den tydliga skillnaden i storlek visar att dessa djurs relation var parasitisk och att armfotingarna led skada av att bli infekterade, säger Tim Topper, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Dessutom observerades att alla vita tuber var placerade åt samma håll, längs armfotingarnas främre skalkant. Det här skulle ha gjort att de tublevande organismerna kunde fånga upp näring i det vatten som strömmade genom armfotingarnas filtrerande organ. Beteendet att stjäla mat från ett annat djur kallas för kleptoparasitism och har bara observerats ett fåtal gånger bland både levande och utdöda djurarter.

Tidsperioden kambrium är känd för sin relativt snabba evolution och att de flesta av de moderna djurgruppernautvecklades.

- Samtidigt som de första djuren utvecklades och spreds i världshaven under kambrium, så spreds även parasiterna med dem, säger Christian Skovsted, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Kontakt

Timothy Topper (talar engelska)

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

08 519 540 52

timothy.topper@nrm.se

Christian Skovsted (talar svenska)

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

08 519 551 33

christian.skovsted@nrm.se

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige