Anpassning till klimatförändringen är nödvändig

FN:s klimatpanel, IPCC, visar i sin andra delrapport om effekter, anpassning och sårbarhet, att alla regioner i världen påverkas av den pågående uppvärmningen.

Frågan om anpassning till en klimatförändring är därmed angelägen samtidigt som utsläppen måste minskas.

– Det råder knappast något tvivel om att samhällets ekonomiska sektorer och funktioner behöver anpassas till den rådande klimatförändringen. Värst är det för utvecklingsländerna, som behöver skydda sig för negativa konsekvenser för nästan hela samhällsstrukturen, men även för den industrialiserade världen står stora värden på spel. Rapporten visar att effekterna blir mindre om vi har robusta hållbara system. Det gäller både ekosystem och samhällssystem, säger Marianne Lilliesköld, Naturvårdsverket, som är Sveriges delegationsledare vid förhandlingarna i Bryssel.



Sedan IPCC:s tredje rapport 2001 om effekter och sårbarhet för en klimatförändring, har kunskaperna ökat också om vilka effekter som kan förväntas i framtiden. Dessa varierar mellan olika sektorer och regioner. I stora delar av världen handlar det om tillgången till vatten, biodiversitet och förändringar i havsnivån. Inom Europa slår klimatförändringen mycket olika mellan de södra- och norra delarna, vilket kan få stora konsekvenser för turistströmmar, jord- och skogsbruk samt hälsa.



– Redan observerade förändringar ligger i linje med uppvärmningen. På global nivå kan ca 90 % av de förändringar som observerats i naturen kopplas till de
observerade förändringarna i klimatet. För Europa konstateras att minskande glaciärer, förändringar i olika ekosystem och senare tiders värmerelaterade
hälsoproblem ligger i linje med förväntade effekter av människans påverkan på klimatet, säger Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.


Rapporten visar också att anpassningsarbetet i världen inte har kommit särskilt långt och att det därför är angeläget att påbörja detta.

– Med anpassning avses inte bara tekniska åtgärder utan anpassning innebär även förändrat beteende, beslutsfattande och nya regelverk säger Annika Carlsson-Kanyama, programchef för Climatools, som är ett nyligen påbörjat forskningsprogram som skall ta fram verktyg för klimatanpassning av sektorer och regioner i Sverige.

– Rapporten är ett viktigt underlag till beslutsfattare, som ska agera för att minska samhällets sårbarhet för klimatförändringar. Särskilt väsentligt är att beakta kopplingarna mellan sårbarhet inför klimatförändringarna och hållbar utveckling. Den ger också ytterligare stöd för att arbeta för kraftiga utsläppsminskningar i enlighet med klimatkonventionens artikel 2 om att förhindra farlig påverkan på människa och miljö, säger Mattias Lundblad, klimathandläggare vid Naturvårdsverket.



Läs rapporten på: www.ipcc.ch



För ytterligare information, vänligen kontakta:



Marianne Lilliesköld, Focal Point för IPCC, forskningssamordnare vid

Naturvårdsverket, 08-698 12 69, 0709-10 48 12

marianne.lillieskold@naturvardsverket.se

Mattias Lundblad, klimathandläggare vid Naturvårdsverket, 08-698 11 59,

0709-28 12 87, mattias.lundblad@naturvardsverket.se

Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI, 011-495 86 05,

0708-18 68 89, markku.rummukainen@smhi.se

Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare vid FOI, 08-5550 38 92, 0709-58

88 97, annika.carlsson@foi.se

Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se



Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Verket medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550.