Naturvetareförbundet kommenterar regeringens forskningsanslag:

Regeringens satsning på forskning är en välkommen början, men uppförsbacken är fortsatt lång. Om Sverige ska kunna nå målet som en ledande kunskapsnation måste regeringen visa att de nu aviserade satsningarna bara är ett avstamp. Ett avstamp som signalerar ett nytt förhållningssätt till forskning och som måste följas av fortsatt rejäla ökningar av forskningsanslagen.

Att regeringen väljer att höja anslagen till forskning visar en ökad förståelse för betydelsen av forskning för samhällets utveckling och för vår ekonomi. Forskning ger nya möjligheter för samhället, exempelvis ny miljö- och energiteknik och nya effektiva behandlingsmetoder vid sjukdomar. Sverige måste vara med i den utvecklingen, både för vår egen skull och för att bidra till en positiv global utveckling.

- Förhoppningsvis har regeringen förstått allvaret i att företagens forskning lämnar Sverige och effekterna av bristande forskningsinvesteringar på landets ekonomi, säger Madelen Nilsson, ordförande i Naturvetareförbundet.

De satsningar på forskning regeringen nu aviserar utgör bara början på vad som krävs för att Sverige ska kunna inta en internationell tätposition inom forskningen. Sveriges regering har, precis som övriga länder i Europa, antagit målet att en procent av BNP ska satsas på forskning senast år 2010. Detta mål, som hela regeringen ställt sig bakom, kommer inte att uppnås med de nu aviserade satsningarna.

- Om regeringen menar att de når enprocentsmålet beror det enbart på att finansdepartementet laborerat med att definiera om målet och även inkludera bl a anslag från EU och de privaträttsliga forskningsstiftelserna, säger Madelen Nilsson.

- Dessutom måste regeringens ambitioner ligga mycket högre än så, anser Madelen Nilsson. När en procent av BNP satsas på forskning har vi bara nått den lägsta acceptansnivå för forskningsinvesteringarna. Om Sverige ska vara ett av de ledande kunskapsländerna i världen, så krävs betydligt mer statliga forskningsresurser än den miniminivå som EU-länderna kommit överens om.

Sveriges regering och riksdag bör besluta om en långsiktig plan för att successivt öka de statliga forskningsresurserna till omkring 2 procent av BNP om 10 år. Det ger ett starkt signalvärde till omvärlden att Sverige menar allvar med att bli den ledande kunskapsnationen.

- Hur mycket staten måste satsa är beror dels på den ambitionsnivå regeringen sätter för det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft, menar Madelen Nilsson. Vill vi ha ökat välstånd, full sysselsättning, förbättrad hälsa och miljö så krävs betydande resursförstärkningar. Dels beror det på hur mycket regeringen vill att Sverige ska bidra med för att lösa de globala problemen.