Syftet med Stockholm Meeting är att belysa och åskådliggöra den betydelse grundforskning har för utvecklingen av människors levnadsförutsättningar och samhällets välståndsutveckling.

Genom forskning finns möjlighet att lösa de stora problemen för mänskligheten som klimatpåverkan, energieffektivisering, livsmedels- och vattenförsörjning, fattigdomsbekämpning samt hälsa och botemedel mot sjukdomar.

Samtidigt bygger expansiva branscher i Sverige, som IT, läkemedel, bioteknologi, transport och kommunikation, till stor del sina framgångar på naturvetenskapliga forskningsresultat.

De mest spännande genombrotten som i förlängningen leder till de mest framgångsrika tillämpningarna samt de stora och omvälvande innovationerna kommer inte sällan från grundforskningen. Såväl grundforskning som mer tillämpad forskning måste därför finnas med i en heltäckande forskningspolitik som kan bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och hög levnadsstandard.

För att forskningen ska kunna skapa möjligheter att lösa viktiga problem och bidra till en positiv samhällsutveckling, krävs såväl goda forskningsförutsättningar för den statligt finansierade forskningen, som möjligheter för forskningen att omsättas till innovationer och tillämpning samt näringspolitiska villkor som gynnar forskningsdrivna verksamheter.

Åtgärder inom statligt finansierad forskning
Kortsiktighet och pressade villkor inom lärosätena gör att forskarnas potential inte används fullt ut och att förutsättningar för den mest nyskapande forskningen saknas. Ökade finanser och en ny organisation som långsiktigt kan hantera kraven och förmår dimensionera verksamheten efter tillgängliga resurser behöver därför skapas.

Grundforskning måste stå fri från kvartalskapitalism
Grundforskningens plats måste säkras i forskningssystemet och ges goda förutsättningar i form av långsiktighet, arbetsvillkor och resurser som främjar tillkomsten av kreativa miljöer.

De direkta statsanslagen till forskning ska motsvara en stabil basfinansiering. Anslagen ska finansiera en funktionell tjänstestruktur samt ge utrymme för internationellt konkurrenskraftiga löne- och anställningsvillkor.

Hur omfattande satsningarna på forskning behöver vara bestäms av utvecklingen i omvärlden, i form av de krav som ställs för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Sverige är en liten och kunskapsbaserad ekonomi och behöver därför satsa mer på forskning än många andra nationer. Som ett riktmärke bör de statliga forskningsresurserna fördubblas inom 10 år.

En ändamålsenlig organisation
Universitetens verksamhetsform måste anpassas till verksamhetens förutsättningar och möjligheterna till självständigt beslutsfattande måste öka.

Kraftsamling kring forskningsresurserna krävs för att skapa starka forskningsmiljöer med förutsättningar för att bedriva spetsforskning. Stora och integrerade forskningsmiljöer har bäst förutsättningar att hävda sig i den vetenskapliga konkurrensen.

Universiteten ska vara stimulerande och attraktiva arbetsplatser. En hög internationell kvalitet på forskningen förutsätter att de bästa forskarna rekryteras. Tjänstestruktur och karriärvägar måste därför vara tydliga och erbjuda utvecklingsmöjligheter. Tjänster ska tillsättas i öppen konkurrens.

Åtgärder för innovationskraft och forskningsdrivna verksamheter
Tillgången till kompetens och forskning
Rörligheten av forskare mellan olika verksamheter är en av de vikigaste faktorerna för kompetensöverföring. Rörligheten mellan akademien och andra verksamheter måste uppmuntras, exempelvis i lärosätenas meriterings­system.

Bristen på meriteringstjänster för unga forskare är ett särskilt allvarligt problem. Tillgången till kvalificerade meriteringstjänster måste öka.

Forskningssamarbeten över gränserna behövs i ökad utsträckning. Nya arbetsformer mellan universitet, företag och offentliga verksamheter måste utvecklas, så som gemensamma forskningsanläggningar.

Det näringspolitiska klimatet
Gynnsamma villkor för etablering och utveckling av företag som bygger på forskning och innovationer.

Tillgången till riskkapital under tiden fram till avsättning på marknaden är särskilt angelägen. Forskningsprojekt behöver ges möjlighet att drivas längre i drivbänk med statlig finansiering.

Det näringspolitiska klimatet för etablerandet och utvecklandet av företag inom FoU måste stärkas genom förändringar av institutioner, regelverk och skattesystem.

En samordnad och långsiktig nationell strategi
En medveten politisk strategi för att stimulera forskning och innovation behövs. Frågor om forskning och innovation måste upp på högsta politiska nivå för att stå över fördelningspolitiken.

Läs mer om konferensen http://www.stockholmmeeting.se
Konferensen anordnas av Naturvetarna tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning och Kungl. Vetenskapsakademien.

Mer information: Marita Teräs, Naturvetarnas informationschef, 0733 66 24 81, marita.teras@naturvetarna.se