Närmiljön är viktigare än någonsin för att motverka stillasittande och stigande
ohälsotal bland barn och unga. Samtidigt är tendensen den motsatta:
kommunerna bedriver/tillåter skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta
strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det är därför hög
tid att samlas kring gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar.

Många av Sveriges skolgårdar är hårt slitna, dåligt underhållna och lekutrustningen ofta otillräcklig eller trasig. Ansvaret för skolgårdens planering, skötsel och användning är i regel fördelade på flera huvudmän. Våra erfarenheter visar att när man ska rusta upp och förnya skolgårdarna faller ansvaret därför ofta ”mellan stolarna”.

Samtidigt visar forskningen att väl utformade och genomtänkta utemiljöer för barn
och unga kan ge många positiva effekter på barns hälsa och välbefinnande. Däribland
förbättrad motorik, inlärning, skolmognad, social kompetens, hälsa, välbefinnande och
ökad koncentration. Ökad utevistelse i dessa miljöer minskar sjukligheten – och
därmed också sjukfrånvaron bland både elever och personal. Vi vet också att
utevistelse bidrar till att motverka stress.

Forskningen visar också att skolgården påverkar skolarbetet, och att en genomtänkt
skolgård kan ge positiva effekter på inlärningen. Pågående forskning vid Linköpings
universitet visar att skolgården och skolans närmiljö påverkar lärandet – kunskapen
tycks bli mer bestående om mer traditionell undervisning kombineras med
utomhusundervisning. Utomhusbaserat lärande kan därmed (under god pedagogisk
ledning) öka studieresultaten i alla ämnen.

Utomhusbaserat lärande verkar även kunna minska slitaget på skolans byggnader, och
förstörelse i utemiljön minskar när såväl barn som vuxna engagerar sig i
skolgårdsutvecklingsprojekt. Detta är viktiga ekonomiskt argument i dessa tider av
nedskärningar.

Så vad väntar vi på? Internationellt görs redan omfattande satsningar på att förbättra
skolor och skolgårdar. I England satsas imponerande 45 miljarder pund under en
femtonårsperiod på skolförnyelse. I Skottland sponsrar Royal Bank of Scotland
skolgårdsutvecklingsprojekt med flera tiotals miljoner pund. Skälen är i båda dessa
exempel att statsmakter och bankstyrelser insett att tilltalande fysiska miljöer leder till
större och bättre bestående kunskaper bland barn och unga.

Det är hög tid att göra något liknande i Sverige. Vårt mål är därför att hitta former för
att organisera, sjösätta och finansiera ett flerårigt program för skolgårdsupprustning.
Syftet är att på så sätt främja leken, stimulera barns och ungas fysiska aktivitet och
väcka insikt om närmiljöns möjligheter som pedagogisk resurs i skolarbetet – och som
medel i arbetet för hållbar utveckling. Detta förutsätter engagemang från både offentlig
och privat sektor.

Mer forskning behövs inte, det är dags att agera. Det är framtidens arbetskraft och
åldringsvårdare det handlar om.

Avsändare:
Johan Tranquist, kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos
barn och ungdomar

Petter Åkerblom, samordnare, MOVIUM – centrum för stadens utemiljö, Sveriges
lantbruksuniversitet

Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut och med uppdrag åt WHO Region
Europa

Vid eventuella frågor kontakta:
Johan Tranquist johan.tranquist@oru.se
tel: 019- 30 11 32