​Människor med neurologiskt diagnos kan och vill jobba

Medicinska framsteg har gjort att många fler med MS och andra neurologiska diagnoser både kan och vill jobba. Nu är det ofta stelbenta regelverk och inte sjukdom som sätter upp hinder. Det är dags att regeringen sätter igång med att förverkliga sitt löfte om att införa reformen flexjobb.

Neuroförbundet är mycket glada för att regeringsförklaringen i höstas innehöll ett löfte om att införa flexjobb för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är en reform som Neuroförbundet drivit opinion för under lång tid. Nu är det dags att regeringen börjar ta steg för ett förverkligande.

– Nu måste samhället ta tillvara att många fler med MS både kan och vill fortsätta jobba under lång tid. Det som behövs är ett flexibelt system som utgår från den enskildes arbetsförmåga, säger Bengt Olsson, vice ordförande i Neuroförbundet.

Minst en halv miljon människor i Sverige har en livslång neurologisk diagnos som MS, stroke, Parkinsons sjukdom eller epilepsi. Tidigare var vägen ofta utstakad till förtidspension och utanförskap. I dag har den medicinska utvecklingen gett helt nya förutsättningar. Inom t.ex MS har nya biologiska behandlingar inneburit att den skadliga inflammatoriska processen nästan helt kan bromsas upp. Och inom sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom pågår intensiv forskning kring bättre bromsmediciner. I dag kan många fler stanna kvar i arbetslivet och jobba på heltid eller deltid.

Neuroförbundet har tagit fram en rapport kring MS som visar att effektiv läkemedelsbehandling och aktiv arbetslivsrehabilitering kraftigt ökar arbetsförmågan. En studie visar att efter ett års behandling kunde 90 procent arbeta hel- eller deltid, jämfört med 49 procent före behandlingsstart. Neuroförbundet har också tagit fram ett konkret förslag för hur flexjobb, som funnits under lång tid i Danmark, kan införas i Sverige. I Danmark har reformen nått stora framgångar. Statistik visar en kraftig ökning av antalet personer med MS i arbete från 5% före 1979 till 75% 2010. Parallellt ses en kraftig minskning av förtidspensioneringen. Flexjobb har varit en bidragande faktor till detta.

Flexjobb innebär att arbetet anpassas efter den enskildes förmåga. Det kan handla om anpassade arbetsuppgifter eller kortare arbetsdagar. 

– Alla tjänar på flexjobb. Det är riktiga jobb där arbetsgivaren betalar för det jobb som den enskilde kan utföra och staten skjuter till resten. Den som har flexjobb ger 100 procent av sin arbetsförmåga och får en heltidslön, säger Bengt Olsson, vice ordförande i Neuroförbundet.