Stora skillnader i MS-vården i Sverige

Uppsala sämst och Västerbotten bäst i ny rapport från Neuroförbundet.

Det finns stora brister i vårdkedjan vid MS och omfattande regionala skillnader i MS-vården mellan Sveriges landsting och regioner. Det visar en ny rapport som patientorganisationen Neuroförbundet presenterar i dag. 

- MS är en sjukdom som inte kan vänta. Snabb diagnos, tidigt insatt behandling och regelbundna uppföljningar hos neurolog med magnetkameraundersökningar gör att många MS-sjuka kan arbeta och leva vanliga liv, istället för att drabbas av betydande funktionsnedsättningar. Men i dag fungerar tyvärr inte vårdkedjan vid MS, säger Lise Lidbäck förbundsordförande Neuroförbundet.

Huvudresultaten i Vårdkedjerapporten MS:

• Den genomsnittliga tiden från första symtom till diagnos är idag 2-3 år. Det visar att kunskapen om MS måste öka i hela sjukvården.
• Endast 35 procent av patienterna får vård inom rekommenderade tre månader. Fler måste få behandling snabbare.
• Minst 75 procent av dem med skovvis MS ska behandlas med bromsmedicin. Endast Västerbotten når detta mål. Riksgenomsnitter är ca 60 procent och i vissa landsting får endast ca 40 procent behandling.
• Alla med MS ska få träffa en neurolog årligen. Endast 56 procent av MS-patienterna får det.
• Personer med skovvis MS ska undersökas en gång om året med magnetkamera. Endast 56 procent får den undersökningen.

De regionala skillnaderna är stora i MS-vården. Västerbottens läns landsting sticker ut, i positiv bemärkelse. Här får 100 procent av patienterna med skovvis sjukdom kortare tid än 15 år, behandling med bromsmedicin. I Jönköping, Norrbotten och Uppsala län ligger den siffran omkring endast 40 procent. I Kronoberg får endast var femte MS-patient träffa neurolog varje år. I Västerbotten och Södermanland får fyra av fem den årliga uppföljningen. I Uppsala län är fler än hälften av MS-patienterna missnöjda och vill byta sin läkemedelsbehandling. I Västerbotten är det 100 procent av patienterna som är nöjda med sin läkemedelsbehandling.

- Skillnaderna i MS-vården mellan olika delar av landet är helt oacceptabla. Bra neurosjukvård tillsammans med arbetslivsinriktad rehabilitering bidrar bland annat till att en större andel av MS-patienterna kan arbeta. Bristerna inom MS-vården innebär ett onödigt lidande och ett onödigt slöseri med våra gemensamma resurser, säger Lise Lidbäck förbundsordförande Neuroförbundet.

Rapporten bygger på registerdata. Vissa skillnader kan bero på skillnad i registreringsgrad i olika landsting och regioner.

Hela rapporten finns bifogad med länsvis tabeller för de undersökta områdena.

För mer information kontakta gärna:

Max Ney, kommunikationschef
Mail: max.ney@neuroforbundet.se
Mobil: 076-0017018
www.neuroforbundet.se