Underbehandling av MS-patienter i Skåne

Det finns stora brister i vårdkedjan vid MS och omfattande regionala skillnader i MS-vården mellan Sveriges landsting och regioner. I Skåne får endast drygt 60 procent av patienterna med skovvis sjukdom behandling med bromsmedicin, och ca 60 procent hade besökt neurolog inom ett år. Det visar en ny rapport från intresseorganisationen Neuroförbundet.

- MS är en sjukdom som inte kan vänta. Snabb diagnos, tidigt insatt behandling och regelbundna uppföljningar hos neurolog med magnetkameraundersökningar gör att många MS-sjuka kan arbeta och leva vanliga liv, istället för att drabbas av betydande funktionsnedsättningar. Men i dag fungerar tyvärr inte vårdkedjan vid MS, säger Lise Lidbäck förbundsordförande Neuroförbundet

Huvudresultaten i Vårdkedjerapporten MS:

• Den genomsnittliga tiden från första symtom till diagnos är idag 2-3 år. Det visar att kunskapen om MS måste öka i hela sjukvården.
• Endast 35 procent av patienterna får vård inom rekommenderade tre månader. Fler måste få behandling snabbare.
• Minst 75 procent av dem med skovvis MS ska behandlas med bromsmedicin. Endast Västerbotten når detta mål. Riksgenomsnitter är ca 60 procent och i vissa landsting får endast ca 40 procent behandling.
• Alla med MS ska få träffa en neurolog årligen. Endast 56 procent av MS-patienterna får det.
• Personer med skovvis MS ska undersökas en gång om året med magnetkamera. Endast 56 procent får den undersökningen.

De regionala skillnaderna är stora i MS-vården. Västerbottens läns landsting sticker ut, i positiv bemärkelse. Här får 100 procent av patienterna med skovvis sjukdom kortare tid än 15 år, behandling med bromsmedicin. I Jönköping, Norrbotten och Uppsala län ligger den siffran omkring endast 40 procent. I Kronoberg får endast var femte MS-patient träffa neurolog varje år. I Västerbotten och Södermanland får fyra av fem den årliga uppföljningen.

- Skillnaderna i MS-vården mellan olika delar av landet är helt oacceptabla. Bra neurosjukvård tillsammans med arbetslivsinriktad rehabilitering bidrar bland annat till att en större andel av MS-patienterna kan arbeta. Bristerna inom MS-vården innebär ett onödigt lidande och ett onödigt slöseri med våra gemensamma resurser, säger Lise Lidbäck förbundsordförande Neuroförbundet

Rapporten bygger bland annat på data från MS-registret. Vissa skillnader kan bero på skillnad i registreringsgrad i olika landsting och regioner.

Hela rapporten finns bifogad med länsvis tabeller för de undersökta områdena.

För mer information kontakta gärna:

Max Ney, kommunikationschef
Mail: max.ney@neuroforbundet.se
Mobil: 076-0017018
www.neuroforbundet.se