Det nordiska integrationssamarbetet fördjupas

Finska kommunförbundet stod förra veckan värd för det årliga mötet för de nordiska ländernas integrationssakkunniga inom kommunförbunden. Nätverksträffen var historisk av två skäl, dels ordnades den för första gången i Finland och dels var Island representerat för första gången. På mötet deltog även Kristin Marklund som arbetar för Nordens välfärdscenter i ett nordiskt projekt om integration av flyktingar och invandrare.

Kristin Marklund redogjorde för nordiska ministerrådets nya satsning på integration. Förutom tematiska utredningar i samarbete med Nordregio är man i färd med att bygga upp en hemsida och tillsätta expertgrupper för att sprida kunskap och vidareutveckla integrationsarbetet i länderna. Nordiska ministerrådet har även reserverat medel för finansiering för projekt om integration.

Aktuella frågor i länderna
Vid mötet berättade varje representant från kommunförbunden om vad som var de mest aktuella integrationsfrågorna i länderna. 

I Norge väntar kommunerna på att ta emot asylsökande, bostäder finns, beredskapen är klar i kommunerna, men antalet asylsökande är långt. Speciellt stor är minskningen av antalet ensamkommande barn och unga. 

I och med Landskapsreformen i Finland kommer att flera av social- och hälsovårdstjänsterna att föras över till de nya landskapen. Samtidigt diskuteras vem som har ansvar för personer som fått ett negativt asylbesked, men som inte kan sändas tillbaka till hemlandet. Kommunförbundet menar att det krävs preciserade riktlinjer från staten för att kommunerna ska veta hur de ska agera och för att man ska få en enhetlig linje i landet, i stället för att kommunerna som nu fattar egna beslut.

Danmark satsar på en snabbväg in i arbetslivet. Personalen på asylmottagningen kartlägger den asylsökandes kunskap för att snabba på integrationen. Syrien och Afghanistan är de vanligaste ursprungsländerna för asylsökande. Regeringen strävar efter att de som får uppehållstillstånd snabbt ska ut i arbetslivet. 

I Sverige har SKL nyligen antagit en agenda för integration. Agendan innehåller förslag till regering och riksdag om effektivare användning av de offentliga resurserna, men även utvecklingsförslag till landsting och kommuner. 

Island har sedan 1996 tagit emot ett mindre antal kvotflyktingar (ca 30/år). I motsats till andra nordiska länder har Island tagit emot flera asylsökande under 2016 än under 2015. Störst antal kommer från Makedonien och Albanien. 

Här kan du ladda ner en sammanställning över de nordiska ländernas flyktingmottagande