Botniska korridoren – en ekonomisk pulsåder för Europa

Botniska korridoren – en ekonomisk pulsåder för Europa

Behovet av en utbyggd infrastruktur i Botniska korridoren stod i fokus
när näringsliv, EU, politiker och övriga intressenter samlades på ett 
transportseminarium dagen innan Haparandabanans invigning.

– När det här projektet startade slutade de flesta kartor i EU 
strax norr om Stockholm. Men med förslaget till ett stomnät för 
järnväg som knyter samman Europa blir det tydligt vilken nyckelroll 
Botniska korridoren får för Europa, sa Olle Tiderman, projektledare Botniska korridoren.

Drygt 50 personer hade samlats för att lyssna på näringsliv och transportörer som i 
högsta grad verkar i eller är direkt beroende av transporter i den Botniska korridoren. 
Norrbottens Handelskammare med dess VD Andreas Lind, lotsade deltagarna genom 
seminariet och den Botniska korridoren, en korridor som sträcker sig från Bergslagen norrut 
längs den svenska kusten och över gränsen i Haparanda- Torneå och vidare söderut på den 
finska sidan via Huvudbanan ner till Helsingfors.

– Botniska korridoren är av betydelse inte bara för Sverige utan för hela Europa, inledde 
Olle Tiderman. Därför är det så viktigt att de tre 
tydligaste flaskhalsarna byggs bort mellan Hallsberg-Mjölby, Gävle-Härnösand och 
Umeå-Luleå.

– Nya Ostkustbanan mellan Gävle- Härnösand, som fyrdubblar kapaciteten för transporterna och halverar restiderna för människorna, är viktig, liksom den sista länken i den Botniska korridoren, Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå som kommer att minska restiderna med hälften och minska transportkostnaderna med 30 procent, avslutade Tiderman.

En viktig ekonomisk artär

Helmut Adelsberger, transportexpert från EU kommissionen, tryckte på betydelsen av
hela den Botniska korridoren. 


– Det har blivit tydligt att den Botniska korridoren är en viktigt ekonomisk artär för 
EU, sa han.

– Men också för ett sammanhållet Europa. 
Den starka tillväxten i norra Europa har betydande inverkan på ekonomin i Europa. 
Det finns inga riktigt stora megastäder, men Botniska korridoren kopplar samman en
viktig region med råvaror till den europeiska unionen och det finns därför 
inga tveksamheter om hur viktig denna korridor är, fortsatte Adelsberger.

– Kommissionen utgår från att stomnätet kommer att vara genomfört år 2030, men det får gärna vara klart
tidigare till nytta både för regionen och EU, sa Adelsberger. 

– Då kan Haparanda/Torneå, som idag kan tyckas ligga i 
utkanten av världen, hamna i centrum och bli en viktig nod för Europas infrastruktur, konstaterade Adelsberger. 


– Haparandabanan blir en viktig milstolpe i förverkligandet av Botniska korridoren, men det fattas fortfarande tre viktiga åtgärder i korridoren
för att få en fungerande och modern järnväg. Alla argument talar för att dessa investeringar blir av, avslutade Adelsberger.

   Han har goda förhoppningar om att Ministerrådet kan lämna ett slutgiltigt beslut till 
sommaren om det Europeiska stomnätet (core network).

Pekade på svaveldirektivet

Tuula Untinen, logistikchef på Outokumpu i Torneå, pekade på svaveldirektivet som kan komma att 
öka transportkostnaderna upp till 10 000 000 miljoner Euro per år.

– Det är mycket oroande. 


  Outokumpu, som efter sammanslagningen med ThyssenKrupp kommer att ha 40 procent av den Europeiska 
marknaden och 12 procent av den globala, tittar efter alla möjliga transportvägar för att klara en krävande logistikkedja från norr. 


– En klar förbättring för att till fullo utnyttja Botniska korridoren skulle vara 10 kilometer järnvägsspår med svensk/europeisk spårvidd 
direkt in till fabriken, sa Untinen.

Ett viktigt utvecklingsområde

Idag kör Green Cargo 600 godståg varje dag i Sverige, vilket motsvarar 15000 långtradare. Den sammanlagda transportsträckan Green Cargo 
kör i Sverige varje dag är 1 400 000 kilometer.


– Den Botniska korridoren är väldigt viktig för våra kunder i den norra regionen, sa Jan Elgstrand, Green Cargo.

– Norrbotten är 
ett viktigt utvecklingsområde för järnväg och Haparandabanan öppnar möjligheter till att köra längre och
tyngre tåg samtidigt som banan givetvis ökar driftsäkerheten och flexibiliteten jämfört med tidigare, konstaterade
Elgstrand.

  För närvarande har Green Cargo inlett diskussioner med nya kunder i området.

– Men ytterligare statliga investeringar kommer att behövas i den Botniska korridoren för att öka 
möjligheter för kunder att använda järnvägen i ännu större utsträckning. 


Europa vill integrera

Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs för Göteborgs hamn, inledde med att Haparandabanan är en 
viktig saknad länk. 


– Här i Haparanda ser man hur nära Sverige och Finland är och Haparandabanan är också ett tydligt 
tecken på hur Europa vill integrera med varandra. Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn och Sveriges största oljehamn men den är också 
viktig för andra delar, bland annat bilbranschen. De växande marknaderna finns i södra Asien och Sydamerika och 
detta är en utmaning för Sverige eftersom vi ligger långt från dessa marknader.  


– Sverige är ett stort exportland och exporterar ungefär motsvarande 200 000 kronor per person och år, vilket
är mer än vad Kina, Amerika och Bryssel gör tillsammans, fortsatte Wästberg.

– För att klara av våra exporter 
måste vi ha en god infrastruktur inte bara inom landet utan också till resten av världen. Men Göteborgs hamn är 
liten i jämförelse med Rotterdams hamn (en tiondel) och därför blir det så viktigt att samla så mycket 
exportgods som möjligt i Göteborgs hamn.


– Vi har en järnväg som fungerar bra i Sverige och 90-96 procent av Green Cargos transporter till oss
kommer i tid, konstaterade Wästberg.

– Vi är beroende av järnvägen och därför blir investeringar i Botniska korridoren viktiga för att ta tungt gods och stora volymer till Sveriges största hamn.  Norrbotniabanan blir en viktig länk till ett sammanhållet järnvägssystem från norr till söder. Haparandabanan är ett viktigt steg framåt i rätt riktning för 
att koppla samman Sverige men också med resten av världen.

Ett pärlband av städer

Olle Tiderman är projektledare för Botniska korridoren, men arbetar också med persontrafiken för Norrtåg. 


– Den norra regionen är inte lika bekant för oss som lever i den södra delen. Men Ingvar Kamprad såg till 
hela Barentsregionen och vilka möjligheter det fanns för en ny butik i Haparanda/Torneå, fortsatte Tiderman.

– Det är så
vi tänker också. Längs kusten finns ett pärlband av städer där järnvägen lätt kopplar samman dem, fortsatte Tiderman.


– I regionen finns flera och stora utbildningsorter. Med järnvägen mellan Oulo och Luleå ligger restiden på tre timmar, 
vilket är mycket intressant. Flera av städerna har också flera viktiga myndighetsfunktioner vilket stärker argumenten 
ytterligare, sa Tiderman.


– Den stora utmaningen är att delar av den finska sidan inte är elektrifierad och att vi behöver finansiering från både region
och stat, konstaterade Tiderman.

– Det är inte spårvidden som är den stora utmaningen då tågen rullar in på Haparanda station. 
Där finns båda spårvidderna på varsin sida av plattformen och resenärerna kan lätt stiga av och på tågen på den motsatta sidan plattformen för att fortsätta resan. Med tåg minskar vi restiderna med en tredjedel jämfört med buss, sa Tiderman. 


– Det kan bli en trafikstart redan 2014 då jag inte ser några tekniska hinder för detta och det 
kan bli en riktigt intressant spinoff från den Botniska korridoren, avslutade Tiderman.