Frustration över regeringens nej till EU-medel

Frustration över regeringens nej till EU-medel
 
Vid regeringens sammanträde på torsdagen, dit Norrbotniabanan AB lämnat in
in en ansökan om medel ur budgeten för TEN-T (Trans European Networks-
Transport) för planering av Norrbotniabanans första del, beslöt regeringen att
inte ställa sig bakom ansökan som därmed inte kan skickas in till EU.
– Vi känner stor frustration över att regeringen än en gång säger nej till
en möjlighet att ordna finansiering för planeringen av Norrbotniabanans
tio första kilometrar, säger Gusten Granström VD på Norrbotniabanan AB.

Norrbotniabanan AB som tittar på flera finansieringsmöjligheter för genomförandet av
järnvägsbygget har än en gång prövat att få regeringens stöd för att söka EU-medel för
planeringsarbetet. På samma sätt som förra året handlar det om NBB tio första kilometrar.

Men regeringen säger nej, igen. Motivering till regeringens avslag är projektet inte finns med
i den nuvarande åtgärdsplanen fram till 2021 och att man är rädd att föregå det arbete som
pågår med nästa åtgärdsplan som sträcker sig fram till 2025. Enligt uppgift tycker man att
projektet är intressant både lokalt och regionalt och i förlängningen som en färdig Norrbotniabana.
– Regeringen har efterlyst medfinansiering, men tar inte tillfället i akt, säger Gusten Granström.
Det här hade varit en chans att komma igång med planeringen av banans första kilometerar utan
att regeringen hade behövt lägga ut några pengar alls, säger Granström.

– Nu förväntar vi oss att bansträckning tas med i den kommande åtgärdsplaneringen, fortsätter
Granström. Visserligen är vi inte nöjda med Kapacitetsutredningen eftersom Trafikverkets modeller
inte klarar av att spegla de rådande förhållandena för stambanan genom övre Norrland mellan
Vännäs och Boden med branta stigningar, snäva kurvor, avsaknaden av realistiska
omledningsmöjligheter och att banan periodvis enkelriktas när de långa tunga tågen skall passera, säger Granström.

Norrbotniabanans företrädare har pekat på flera brister i Kapacitetsutredningen bl.a. att Trafikverkets
prognos på ökat godstransportarbete på sträckan Boden-Vännäs bara skulle öka med en procent
mellan åren 2006 och 2050 på grund av en förväntad stagnerad stålproduktion. Detta har Trafikverket,
efter protester, fått räkna om med hänvisning till bland annat den gruvboom som pågår i norr. De nya
beräkningarna landar på en volymökning mellan 20–36 procent, vilket pekar på den akuta
kapacitetsbristen på stambanan genom övre Norrland som inte ens klarar en 5 procentig ökning av godset.

– Kapacitetsutredningen är ett verktyg för framtidsplaneringen, säger Gusten Granström, men om
regeringen inte tar hänsyn till de brister som finns i kapacitetsutredningen har man inte heller något
bra underlag för den framtida planeringen och man riskerar att missa en maximal tillväxt i norr som
ger mervärden till hela Sverige.

Nu väntar ett möte med statssekreteraren Ingela Bendrot som kommunerna längs NBBs sträckning begärt.

– Det handlar om att inte lägga sig platt utan att fortsätta diskussionerna och lyfta kapacitetsbristen, tala om behovet av att klara kompetensförsörjningen och givetvis att klara konkurrenskraften för ett hållbart näringsliv, avslutar Gusten Granström
 
Kontaktpersoner:
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 5785
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen mobil 0730-59 60 10
 
Bakgrundsfakta:

Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå,
Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
  - ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform
  - tydligt markera  allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra
  projektet

Norrbotniabanegruppen
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, näringslivet samt EU. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.

Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.

Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren
Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar. Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.
Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.
För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.