Pressmeddelande -
Frustration över regeringens nej till EU-medel
Vid regeringens sammanträde på torsdagen, dit Norrbotniabanan AB lämnat in en ansökan för tredje gången om att ansöka medel ur budgeten för TEN-T (Trans European Networks-Transport), beslöt regeringen att inte ställa sig bakom ansökan som därmed inte kan skickas in till EU.
– Vi känner stor frustration över att regeringen än en gång säger nej till en möjlighet att ordna finansiering för planeringen av Norrbotniabanans tio första kilometrar, säger Gusten Granström VD på Norrbotniabanan AB.
Norrbotniabanan AB som tittar på flera finansieringsmöjligheter för genomförandet av järnvägsbygget har än en gång prövat att få regeringens stöd för att söka EU-medel för planeringsarbetet. På samma sätt som 2012 och 2013 handlar det om NBBs tio
första kilometrar.Men regeringen säger nej, igen. Motivering till regeringens avslag är att projektet
inte finns i den nationella transportplanen.
– Nu förväntar vi oss att bansträckning tas med i den kommande
åtgärdsplaneringen, fortsätter Granström. Vi är inte nöjda med förslaget till nationell transportplan eftersom den vilar på en beskrivning av stambanan genom övre Norrland som är direkt felaktig. En ny undersökning visar att kapacitetsbristen på stambanan genom övre Norrland är större än Trafikverket visat i Kapacitetsutredningen och att endast sju lediga tåglägen, räknat i båda riktningarna, finns kvar.
– Får vi inte spaden i backen före år 2020 närmar vi oss en trafikinfarkt mellan Vännäs och Boden, vilket direkt slår mot arbetsplatser i hela Sverige, säger Granström. Av råvaruvärdet på 25 miljarder från norr vidareförädlas detta till 550 miljarder i övriga Sverige och tio gånger mer i resten av Europa. Vill regeringen stoppa dessa viktiga transporter, frågar Gusten Granström?
Norrbotniabanan är det enda projekt som i förslaget till Nationell transportplan pekas ut för att ha låg samhällsekonomisk lönsamhet och därför inte lyckats ta sig in i planen. Idag finns fyra namngivna projekt i förslaget med en större investeringskostnad på runt eller över 20 miljarder kronor. Detta kan jämföras med Norrbotniabanans cirka 23 miljarder kronor i beräknad
investeringskostnad. Förbifart Stockholm är ett av det enda av dessa projekt som har högre samhällsekonomisk nytta än Norrbotniabanan. Övriga projekt Västlänken, Ostlänken och Citybanan har samtliga lägre samhällsekonomisk lönsamhetskvot än Norrbotniabanan.
NBBAB och systerorganisationen Norrbotniabanegruppen fortsätter enträget sitt arbete.
- Det handlar om att inte lägga sig platt utan att fortsätta diskussionerna och lyfta kapacitetsbristen, tala om behovet av att klara kompetensförsörjningen och givetvis att klarakonkurrenskraften för ett hållbart näringsliv, avslutar Gusten Granström
Ämnen
- Företagande
Kategorier
- järnväg
- europa
- kompetensförsörjning
- norra sverige
- norrbotniabanan
- tillväxt
- transport
Regioner
- Norrbotten
Kontaktpersoner:
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 5785
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen mobil 0730-59 60 10
Bakgrundsfakta
Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
- ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform
- tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra
projektet
Norrbotniabanegruppen Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, näringslivet samt EU. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.
Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.
Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren
Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar.
2013 beslöt EU att Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, skall ingå i det strategiska Europeiska stomnätet för järnväg, Core network. Det innebär att EU kan medfinansiera projektet med upp till 30% av byggkostnaden.
Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.
Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.
För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.
