Pressmeddelande -
Miljardförlust när Norrbotniabanan inte realiseras
Inga pengar finns avsatta för Norrbotniabanan i den Nationella transportplanen som presenterades idag.
– Illa, mycket illa säger Peter Roslund, ordförande i Norrbotniabanegruppen. Hur har regeringen tänkt hantera den trafikinfarkt som hotar samt klara transporterna och kompetensförsörjningen i norr? Vi är väldigt oroliga, säger Roslund.
Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen fortsätter enträget sitt arbete.
– Till sist måste förnuftet segra, säger Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB.
När regeringen presenterade den nationella transportplanen för perioden 2014 till 2025 fanns inga investeringar avsatta för Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.
– Det är otroligt bekymmersamt inte minst för att Trafikverkets prognoser för år 2020 för sträckan Boden – Vännäs redan uppnåddes 2012, säger Peter Roslund. Att inte starta en utbyggnad blir att lägga en hämsko på tillväxten i Sverige. Bara den bristande kapaciteten på stambanan genom övre Norrland orsakar ekonomiska förluster på över
en halv miljard varje år. En diskussion om hur regeringen ser på detta skulle vara välkommen, säger Roslund.
– Läget känns mycket allvarlig, säger Gusten Granström. Vi får väldigt god respons ute i Europa där man förstår värdet av att hålla igång transporterna från norr, men på hemmaplan är det helt tyst.
Norrbotniabanan AB har i samarbete med Norrbotniabanegruppen nyligen bett företaget Ramböll titta på kapaciteten på stambanan genom övre Norrland mellan Vännäs och Boden. Ramböll konstaterar att det i dagsläget endast finns sju tåglägen kvar mellan Boden och Vännäs, räknat i båda riktningarna.
Ramböll sammanfattar läget enligt följande:
* De ekonomiska förlusterna orsakade av kapacitetsbristen på Stambanan genom övre Norra Sverige uppgår till 0,57 mdr per år, 17,1 mdr på 30 år.
* De ekonomiska förlusterna att inte Norrbotniabanan är realiserad uppgår till 1,74 mdr per år, 52,2 mdr på 30 år.
Utredningen talar sitt tydliga språk att vi måste fullfölja bygget av en kustnära järnväg för att hålla ihop Sverige genom att säkra godstransporterna och kompetensförsörjningen, avslutar Granström.
Bildtext: Peter Roslund intill stoppbocken i Umeå som måste ersättas med en byggstart av Norrbotniabanan.
Kontaktpersoner
Peter Roslund, ordförande Norrbotniabanegruppen, mobil 070-577 10 68
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 57 85
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen mobil 0730-59 60 10
Ämnen
- Företagande
Kategorier
- järnväg
- kompetensförsörjning
- norra sverige
- logistik
- norrbotniabanan
- tillväxt
- transport
Regioner
- Norrbotten
Bakgrundsfakta
Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
- ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform
- tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra
projektet
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Landstinget i Västerbotten, Region Västerbotten, näringslivet -Boliden, Smurfit Kappa, SSAB Tunnplåt Luleå, Outokumpu, SCA Packaging Sweden, Norrbottens byggförening, Billerud Karlsborg- samt EU regionala utvecklingsfonden. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.
Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.
Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar. 2013 beslöt EU att Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, skall ingå i det strategiska Europeiska stomnätet för järnväg, Core network. Det innebär att EU kan medfinansiera projektet med upp till 30% av byggkostnaden. Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland. Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige. För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.
