Norrbotniabanegruppen: ”Förslaget visar på stor förståelse för näringslivets behov av Norrbotniabanan.”

Idag presenterades tjänstemannaförslaget tillden Nationella transportplanen som ska gälla från 2018 till 2029. I förslaget finns bygget av Norrbotniabanans delsträcka mellan Umeå och Skellefteå med.

– Det här visar att man från utredningshåll har förstått hur viktig Norrbotniabanan är för näringslivet. En snabb byggstart av banan kommer att öka möjligheterna till tillväxt för några av Sveriges starkaste och mest framtidsorienterade företag. För oss finns det bara ett mål och det är att banan byggs i hela sin längd. Dagens förslag är en viktig milstolpe, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.

– Vi känner oss trygga med de positiva signaler vi fått av statsministern och flera statsråd. Vi vet att de förstår vikten av banan, inte minst sedan företrädare för LKAB, SSAB, Sveaskog och Boliden tydligt beskrivit behovet av att bygga banan i sin fulla längd, säger Lorents Burman.

Arbetet med att knyta ihop norra Sverige med det europeiska stomnätet för järnväg har kommit en ordentlig bit på väg. Från norr är banan mellan Boden och Haparanda klar och från söder knyter Botniabanan ihop städerna längs norrlandskusten och upp till Umeå. Men en etapp återstår: den lucka på 27 mil mellan Umeå och Luleå, där merparten av industrierna och befolkningen finns, och som behöver fyllas för att knyta ihop norra Sverige med såväl Europa som Finland och Ryssland.

Det finns många goda och rent av självklara argument för att bygga Norrbotniabanan. Dess vikt för svensk basindustri är ett av de tyngre. 2014 gjorde industrin i Norrbotten investeringar motsvarande 32 950 SEK per person. Snittet för riket låg på 5725 SEK.

En betydande del av Sveriges produktiva skogsmark finns dessutom i norra Sverige. I övergången till bioekonomi kommer denna skog att spela en stor roll för Sverige och världen, vilket också kommer att öka behovet av moderna järnvägstransporter.

– Det är siffror att vara stolt över. Men näringslivet i norr behöver expansionsutrymme. Den befintliga järnvägen är överfull, vilket drabbar även mindre företag som inte ens får plats på banan. Det här är ett problem som får konsekvenser inte bara för regionen utan i förlängningen för hela Sverige eftersom vi på sikt får svårt att klara den internationella konkurrensen, säger Lorents Burman.

Just kompetensförsörjningen är en annan viktig aspekt. Människor i Norr- och Västerbotten arbets- och studiependlar kortare sträckor än människor i övriga landet på grund av de långa avstånden. De båda länen har starka näringsliv, tre universitet och lägre arbetslöshet än riket i övrigt. Att knyta ihop orterna mellan Umeå och Luleå med Norrbotniabanan skulle råda bot på problemen med kompetensförsörjning.

– Vi kan ta batterifabriken Northvolt som ett exempel. Deras intresse för en etablering i Skellefteå visar vilken attraktiv region det här är. Det är självklart att en välfungerande och modern järnväg skulle öka attraktionskraften ytterligare, säger Lorents Burman.

Kontaktpersoner

Norrbotniabanegruppen
Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, projektledare i Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10

Norrbotniabanan AB
Gusten Granström, VD i Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, ordförande i Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66