Anna Dahlberg: Sverige bär på en "tung moralisk skuld" till ensamkommande

Rörelsen #vistårinteut läser en ledare i Expressen av Anna Dahlberg. Dahlberg menar att Jan Björklunds utspel om att stoppa utvisningar till Afghanistan för unga afghaner är oseriöst och att det inte är kampanjer och politiska påtryckningar som avgör vem som får stanna i Sverige. Dahlberg erkänner dock att Sverige "bär på en tung moralisk skuld i förhållande till de tiotusentals unga afghaner som tog chansen att komma hit hösten 2015". Citatet får ses som en förmildrande omständighet liksom att Dahlberg medger att ensamkommande var barn när de kom. Annars är innehållet i ledaren inte så upplyftande läsning. Nedan förklarar vi varför.    

För det första glömmer Dahlberg bort att Jan Björklund har lika stor rätt som vem som helst att agera opinionsbildande. Vi är alla deltagare i det politiska och demokratiska samtalet och rörelsen #vistårinteut ser det som hedervärt och uppfriskande att Jan Björklund uttrycker hängivenhet och patos. Det Dahlberg kallar för "kampanj" är i själva verket observationer gjorda av ett antal yrkesgrupper som arbetar nära ensamkommande barn och unga. Vi väljer att kalla det för yrkeskunskap.  

För det andra stämmer det inte att minderåriga inte riskerar att bli tvångsdeporterade till Afghanistan. Vi vet att fjorton-, femton-, sexton- och sjuttonåringar har blivit åldersuppskrivna till 18 år utan någon som helst bedömning. Över 2400 av dessa har fått avslag och riskerar att utvisas. Även torterade barn från Al Shabaabs Somalia och de ökända fängelserna i Etiopien har fått sina åldrar uppskrivna med avslag som följd. 

För det tredje menar vi att siffran "86% som beviljats asyl" är ohederlig. I denna räknas inte godtyckligt åldersuppskrivna in; dessa kan alltså vara minderåriga som fått avslag. Däremot räknas barn som fått avslag med uppskjuten verkställighet in - det vill säga barn som som kommer att utvisas när de fyller 18 år. De har inte beviljats asyl. Det är bara det att de får vänta lite längre på utvisningens verkställande. Även barn som fått tillfälligt uppehållstillstånd i ett antal månader för att sedan utvisas räknas in, vilket är vilseledande tycker vi. Räknar vi hederligt hamnar vi istället på cirka 38% bifall av alla ensamkommande från Afghanistan som fått sina ärenden avgjorda. Se grafik från SR Konflikt.  

För det fjärde vill vi poängtera att Migrationsverkets bristfälliga utredningar, där handläggarna saknar kunskap och erfarenhet av att utreda barn med trauma, har resulterat i att ensamkommande barns och ungas skyddsbehov och skyddsskäl inte i tillräckligt hög grad har utretts. 

För det femte vill vi nyansera det här med att Sverige deporterar barn och unga "rakt in i döden". Tack Anna Dahlberg! Istället tänker vi nu säga att Sverige deporterar barn och unga in i kriminalitet, prostitution, rekrytering till terrorgrupper, våldtäkt, tortyr, stympning (köns- och annan) och i värsta fall döden. 

För det sjätte uppmuntrar vi de som anser att det finns internflyktsalternativ i Afghanistan, Somalia, Eritrea, Irak eller Etiopien att själva åka dit och pröva. På allvar. 

För det sjunde stämmer det att det är oklart vilka som ska omfattas av en amnesti. Det beror på att vi som arbetar med och möter ensamkommande barn och unga inte har definierat en grupp utan ett behov. Vi har helt enkelt gjort en professionell bedömning utifrån den stora psykiska ohälsa vi ser och de förfärliga berättelser vi hört. Vi anser att det är politiken och myndigheterna som är ansvariga för att lösa den uppkomna situationen - inte civilsamhället. 

För det åttonde: när vi pratar om amnesti pratar vi inte om signalpolitik eller att öppna våra gränser på vid gavel. Vi pratar om den grupp ensamkommande barn och unga som redan är i Sverige och som kom hit för att få skydd och trygghet. 

För det nionde beklagar vi att Dahlberg i sin retorik ställer barn från Syrien mot barn från Afghanistan och insinuerar att den senare gruppen saknar skyddsskäl. Vi ställer hennes yttrande mot FN:s rapport som säger att 2016 var det värsta året när det gäller dödligt våld i Afghanistan sedan 2009. 

För det tionde tycker vi såhär: Om ett system har fallerat - ändra systemet. Och om vi menar allvar med att göra barnkonventionen till lag är det nu vi behöver visa att vi kan leva den.  

Vänligen rörelsen #vistårinteut