Kära mamma - Eva Swedenmark

Eva Swedenmark medverkar i Kära mamma med novellen Hon som bar mig 

Vad hade du för inspiration till berättelsen?

Min inspiration? Lätt att svara på. Min älskade mamma Gulli som dog 2004 men som jag saknar varje dag och pratar med i mina tankar.

När jag själv fick barn förstod jag hur mycket av min mamma som jag hade i mig. Innan dess tänkte jag att jag var pappas flicka. Men då tänkte jag mycket på hennes varma händer, hennes tålamod och hennes förmåga att lugna barn med sin kärleksfulla närvaro. Så jag försökte vara den mamma hon var. Och den mormor och farmor hon var sedan för barnbarnen som älskade henne. Sin lilla mormor i rosa basker.

Sedan, när hon inte längre fanns, blev det så tydligt för mig hur mycket hon stöttat mig, burit fram mig som jag skriver i novellen. Och de tankarna gör ont i mig. Förstod jag att uppskatta hur hon alltid stöttade mig att skaffa ett eget liv, en egen lön? Fattade jag att hon var lika oavbrutet lojal med mig när jag sedan förverkligade även hennes dröm, trots att det innebar att jag flyttade iväg och alltid var så upptagen?

Jag hoppas det. Men tanken gnager i mig att jag borde ha gett henne mer av min tid.

Min kärlek hade hon, det visste hon.

Men jag borde ha burit henne på hennes ålderdom som hon bar mig i livet. De tankarna var min inspiration till min mammabetraktelse.

Hur är en bra mamma?

Jag visste att mina föräldrar alltid stod på min sida.

Jag kände att de älskade mig som jag var och att de alltid fanns för mig när jag behövde det i livets med-och motgångar. Så är en bra mamma, eller pappa för mig. En kärleksfull solidarisk medmänniska som visar sin kärlek och står vid sitt barns sida. Som skyddar när det behövs, som tröstar när det behövs och som skrattar med sitt barn men aldrig åt det.