Förändringar har ägt rum över hela världen men samtidigt lever alla de välkända ojämlikheterna och maktskillnaderna mellan människor kvar i nya eller nygamla former, inte minst de mellan kvinnor och män, anser Anna G. Jónasdóttir professor vid Örebro universitet som gett ut en ny bok inom genusforskning och feministisk teori.

Samarbetet mellan Anna G. Jónasdóttir och Kathleen B. Jones, professor emerita vid San Diego State University, inleddes för 20 år sedan och ledde till en första bok 1988. The Political Interest of Gender hade som utgångspunkt att man måste ta hänsyn till genusperspektivet när man gör politiska analyser, något som inte var särskilt utvecklat då.

Genusforskningen har drivit på utvecklingen och när den andra boken, som de är redaktörer för, nu publiceras har mycket hänt.

- Vår ingång i The Political Interests of Gender Revisited är att vi urskiljer en kris. En klyfta har öppnats mellan två trender och vi står inför en återvändsgränd inom genusforskningen, säger Anna G. Jónasdóttir.

Att bryta med det gamla

Redan när de arbetade på den första boken på 1980-talet hade det postmoderna tänkandet börjat sätta sina spår i genusteorin. Ny och bra forskning utvecklades men samtidigt krävde den en definitiv brytning med det gamla. Den nya boken undersöker den feministiska poststrukturalistiska teorin och tittar närmare på dess inverkan och konsekvenser för samhällsteoretiskt och politiskt tänkande inom genusforskningen.

- Vår poäng är att genomföra något som inte har gjorts, nämligen att åstadkomma en grundlig analys av poststrukturalismens begränsningar och även negativa konsekvenser för genusforskningen men också att presentera ett alternativt teoretiskt perspektiv, säger Anna G. Jónasdóttir.

Boken visar att teorier som har avfärdats som gammaldags eller till och med förtryckande har relevans och att olika ansatser kan kombineras i konkreta studier och i det stora hela komplettera varandra.