Örebroforskare får Torgny T. Segerstedts pris 2014

Vartannat år delas Torgny T. Segerstedts pris ut till den bästa artikeln i tidskriften Sociologisk forskning. Denna gång gick priset till Örebroforskarna Jenny Alsarve och Katarina Boye för en artikel om fördelningen av föräldraledighet. Den visar att trots att de flesta par i deras intervjustudie eftersträvar jämställdhet väger traditionella argument tungt.

I Sverige finns en uttalad politisk strävan att öka pappornas föräldraledighet för att främja jämställdhet. Män har successivt ökat sin andel men 2013 tog män ändå endast ut 24,8 procent av föräldradagarna. Jenny Alsarve och Katarina Boye har i sin studie undersökt hur par som väntar sitt första barn resonerar kring hur de ska dela upp föräldraledigheten.

– Paren diskuterar amning, arbetssituation, ekonomi, jämställdhet och papparollen. Föreställningar om barns bästa spelar också en roll för de beslut som fattas. Diskussionen handlar ofta om männens rättighet att få vara föräldraledig medan det tas förgivet att mamman ska vara hemma. I vissa fall är mannens vilja avgörande, säger Jenny Alsarve.

Faderskap och moderskap

Studien visar att jämställda ideal hamnar sida vid sida med en traditionell syn på mammans respektive pappans roller. Paren pratar om speciella band mellan mamma och barn och antyder att biologiska skillnader har betydelse.

– Samtidigt som paren betonar att det är viktigt att både kvinnan och mannen tar ut en längre ledighet finns det skillnader mellan hur man ser på faderskap och moderskap. Dessa traditionella föreställningar gör att paren ibland landar i en relativt skev, könstypisk fördelning av föräldraledigheten.

– Det gäller även när ekonomin diskuteras. Männen och kvinnorna i vår studie har ganska lika förutsättningar när det gäller till yrke och inkomst men ekonomin används ibland för att motivera en fördelning som egentligen vilar på traditionella föreställningar om kön, moderskap och faderskap, säger Jenny Alsarve.

Ett svepskäl

Forskarna konstaterar att det är möjligt att par ibland väljer att ange ekonomi som ett svepskäl för att det gör det lättare att stå bakom beslutet. Ekonomiska skäl godtas av omgivningen.

– Samtidigt genomsyrades intervjuerna av en ambition att omforma faderskap och moderskap i betydelsen att papporna förväntades delta i omsorgsansvaret på samma sätt som mammorna, med undantag för amningen, säger Jenny Alsarve.

Studien är en del av ett europeiskt forskningsprojekt och Sverige kommer i nästa steg att jämföras med Polen, Tjeckien, Holland, Tyskland, Italien, Spanien och Schweiz.

Torgny T. Segerstedt var den första professorn i sociologi i Sverige och priset för bästa artikel under 2012-2013 delades ut till Jenny Alsarve och Katarina Boye med motiveringen att deras analys formulerar nya insikter som blir värdefulla bidrag till forskningen om att göra kön och om förutsättningarna för jämställdhet. Katarina Boye, som forskade vid Stockholms universitet när artikeln skrevs, började arbeta vid Örebro universitet 1 april 2014.