Tandhygien viktig för mer än munhälsan

Tandlossning och bakterier som orsakar det påverkar inte enbart munhälsan. Forskning vid Örebro universitet visar att tandlossningsbakterier också kan vara involverad i andra inflammatoriska processer. Inflammation tycks också ha en hämmande effekt på en läkningsfaktor, som är en viktig del av kroppens eget försvar.

- Resultaten visar hur viktigt det är med munhälsan, att munnen och tänderna är en del av kroppen. Vi har sett att det finns ett samband mellan tandlossningsbakterien och andra svårläkta inflammationer, säger Johanna Lönn, medicinsk biolog som i sin doktorsavhandling studerat tandlossning och den faktor i kroppen som ska bidra till att läka inflammationer, ett protein kallat HGF (hepatocyte growth factor). Proteinet har stor betydelse för sårläkning och nybildning av vävnad.

Kopplingen mellan tandlossning och andra inflammationer kommer från arbetet med bland annat bensår vid en klinik i Linköping. Man såg där att läkningsfaktorn HGF inte tycktes fungera, trots förhöjd koncentration av den både lokalt och i blodet.

Normalt sett bekämpar kroppen inflammationer genom immunceller (vita blodkroppar och blodplättar), som bryter ned bakterierna. Genom att gömma sig tillsammans med andra bakterier i ett skyddande hölje försvarar sig bakterierna. När kroppen ändå fortsätter att bekämpa dem kan de bakteriedödande ämnen och bakterieprodukter leda till kronisk inflammation och en obalans mellan molekyler som är pro- respektive antiinflammatoriska, vilket kan leda till ytterligare försämring.

En bakterie som orsakar tandlossning, Porfyromonas gingivalis, är svår att bekämpa för immunförsvaret, aktiveringen av immuncellerna förlängs och det leder till nedbrytning av vävnaden runt tanden. När bakterien kommer ut i blodet, bidrar den till processer, som kan leda till andra kroniska inflammationer.

- Det finns en skillnad mellan akuta och kroniska inflammationer. Så länge inflammationen är akut verkar HGF fungera så att inflammationen läks och vävnad nybildas. Därför är det av stor betydelse att kunna konstatera om en inflammation är akut eller kronisk. I avhandlingen beskriver vi en analysmetod för att kunna göra det.

Tillsammans med en forskarkollega i Linköping har Johanna Lönn undersökt varför inte läkningsfaktorn HGF kunde stimulera med cellerna och starta läkningen av inflammationen. De fann att produkter som frisätts från bakterier och immunceller, kan minska aktiviteten hos HGF.

Såväl kronisk njursvikt, hjärt-kärlsjukdom som bensår har studerats och gemensamt är att koncentrationen av HGF var förhöjd jämfört med friska patienter, men den biologiska aktiviteten i HGF:et var lägre. Detta sågs även hos patienter med tandlossning. När aktiviteten hos HGF försämras, minskar läkningsförmågan och detta skulle kunna bidra till att vävnaden inte läker och att inflammationerna blir kroniska.

- Det viktigaste är att ta bort orsaken till inflammationen och ta reda på vilka mekanismer som påverkar den biologiska aktiviteten av HGF och läkningsförmågan, men det är också intressant att se om man kan hitta behandlingar som fungerar, tillexempel om man kan tillsätta friskt HGF, som har tillräcklig biologisk aktivitet för att rå på den kroniska inflammationen, säger Johanna Lönn.