Pressmeddelande -

Stopp i rättskedjan – Ottar granskar våldtäkterna

»Om båda är med på det så drar man inte upp personens trosor efteråt. Det brukar jag tänka på«

När Sofia Österlöf blir utsatt för en våldtäkt drabbas hon av det som kallas »frozen fright«, en överlevnadsreflex som gör att hjärnan upptäcker fara och hindrar kroppen från att röra sig. Det är ett tillstånd som är mycket vanligt i samband med våldtäkt.

Förövaren frias senare i domstol men domaren skriver en skiljaktig mening. Hon menade att det inte var något tvivel om att det skett en våldtäkt, men att det inte kunde bevisas att förövaren hade uppsåt.

LÄS hela reportaget här: Stopp i rättskedjan – Ottar granskar våldtäkterna

Ottar har med hjälp av datajournalisterna på J++ gått igenom anmälningar och uppklarningar mellan 1950 och 2017. Fram till 1970-talet låg antalet anmälningar på några hundra per år. År 2017 var samma siffra rekordhöga 7 369. Samtidigt finns ett stort mörkertal. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes bara drygt vart tionde sexualbrott i Sverige år 2016. 

Utvecklingen från 1950-talet och framåt är tydlig: Medan antalet anmälningar ökar, så klaras en allt mindre andel av dem upp.

Carin Götblad, polischef i Region Mitt: »Jag brukar säga precis som när det gäller våld i nära relationer. Rättsväsendet är inte optimalt. Det kan inte lösa alla problem. Det här är ett sådant område där rättsväsendets möjligheter är starkt begränsade.«

MISSA INTE! Ottars sexualpolitiska valguide med bland annat frågan om kunskapshöjning inom sexuellt våld för rättsväsende och polis

Kriminologen och debattören Nina Rung: »I dag ska samma polisanställd handlägga anmälningar om rån, misshandel och våldtäkter. För att utreda våldtäkt krävs särskilda kunskaper, men dagens poliser får ganska lite utbildning om sexualbrott med sig från polishögskolan. I Stockholm till exempel har det funnits särskilda enheter som arbetar med sexualbrott och då går också uppklarningsprocenten upp. Men kunskaperna kan skilja sig mycket beroende på var i landet du befinner dig, vilket såklart inte blir rättssäkert.«

Forskaren Eva Diesen: »När andra brott anmäls, exempelvis ett rån, utgår polisen ifrån att det skett ett brott. Men våldtäktsoffer ifrågasätts ofta. Frågan är vad tjänar de på att ljuga? Alla vet att det är jobbigt att gå igenom en rättsprocess.«

Håkan Wall som är enhetschef på nationella operativa avdelningen, Noa, inom polismyndigheten: »Samtidigt startar vi förundersökning i större utsträckning i våldtäktsärenden än i många andra typer av brott. År 2017 redovisade polisen 11 procent fler våldtäktsärenden till åklagarmyndigheten än 2016. Problemet är bara att det samtidigt anmäldes 16 procent fler våldtäkter än föregående år. Ökningen är väldigt oroväckande.«

Ur Ottar #1-2 2018

Ämnen

  • Brott, juridik, rättsfrågor

Kategorier

  • sexualbrott
  • metoo
  • srhr
  • politik
  • våldtäkt
  • juridik
  • rättsväsende